Fokus på lärandemålen, snabb feedback från läraren och en bra samverkan med hemmet är några exempel på viktiga faktorer för att skolan ska fungera på ett bra sätt för elever med adhd. Det visar en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Niklas Wikström (L) och Sofia Magnusson (S) debatterar om hur skolans resurser för barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

Tillbaka i skolan väntar utmaningen: koncentration och stillasittande. För tusentals elever med adhd är det tufft. Ett slags träning av hjärnan kan komma att bli en hjälp.

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten.

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta.

SVT:s valprojekt #dinröst tar dina viktigaste frågor och synpunkter till politikerna. Här svarar Annika Eclund (KD) Ilma, 18, från Stockholm.

Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan sjukvård och skola och brister i samordningen, skriver…

SVT:s valprojekt #dinröst tar dina viktigaste frågor och synpunkter till politikerna, ända fram till valet. Här svarar Erik Bengtzboe (M) Stina, 52 år från Lysekil.

Jag får många brev från förtvivlade föräldrar vars barn förvägras det stöd de behöver – och har rätt till – i skolan, skriver Lotta Edholm oppositionsborgarråd (L) i Stockholm, apropå medierapporteringen om barn som tillbringar skoldagarna med Netflix och Youtube. 

Allt för många skolor kräver att barn har en diagnos för att resurser ska sättas in. Elever kan behöva extra stöd fast de inte har adhd eller autism. Om svensk skola erbjöd fler närvarande vuxna, flexibel pedagogik samt ordning och reda skulle då efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar var lika stor? Skriver Jenny Sonesson.