Ingen mat som luktar starkt, köttbullar varje dag, aldrig blanda livsmedel eller äta ensam. Kraven ser väldigt olika ut för barn med NPF, neuropsykiatriska funktionshinder.
Äldre som kontaktar vården för NPF-problematik möts ofta av misstro, enligt en ny rapport från Riksförbundet Attention. Många vittnar också om felmedicinering som har förvärrat deras besvär. Kan skolan spela en roll för ett kunskapslyft?
Solvikskolan i Järna har bett om ursäkt för misstagen på 1900-talet – men inte för att ha fortsatt på samma spår även under 2000-talet, påpekar Specialpedagogiks redaktionschef Kjell Häglund.
Hon har arbetat som lärare på en resurs-waldorfskola där nästan ingen, och inte heller hon själv, hade behörighet. Nu är hon blivande specialpedagog och vill berätta sin historia. Av rädsla för att hon och hennes barn ska trakasseras på en liten ort vill hon vara anonym.
I höst gäller nya examensmål för lärarstudenter, vilket omfattar större npf-kunskaper. Vi hör vad SPSM, Malmö universitet och forskningsministern Matilda Ernkrans har att säga om förändringarna.
Att misslyckas i skolan är en stor förlust för den enskilda individen. Men alltför ofta läggs hela ansvaret på eleven, på föräldrarna eller på skolans personal – när det egentligen är de strukturella villkoren som behöver förändras, menar forskaren Michael Lindblad.
Med tre diagnoser blev Johanna Gustafssons skolgång allt annat än smärtfri. Nu har hon och ”npf-pedagogen” Kenth Hedevåg skrivit en bok för att skapa förståelse för att varje elevs situation är unik – och kunskap om att den också är förändringsbar.
Adhd-diagnos ställs bara hälften så ofta på barn med två utlandsfödda föräldrar som på barn med föräldrar födda i Sverige, visar Socialstyrelsens siffror. En missad diagnos kan leda till stora problem med skolan och öka risken för kriminalitet och missbruk, menar experter.
Utlandsfödda föräldrar är mindre benägna att stötta en adhd-utredning på sina barn, enligt rektorn Sargon El Khouri. Han menar att detta spär på segregationen. "Det går förmodligen sämre för de här barn i skolan", säger Sargon El Khouri.
Solna stads riktlinjer beskrivs som ”förändrade rutiner”. Men beslutet påverkar vardagen rejält för barn med autism eller adhd. Så här gick det till när kommunen slutade betala.