Ture har adhd, dyslexi och ångest. Han vill inget hellre än att klara skolan som alla andra, men när han ska gå in i klassrummet beskriver han det som en osynlig vägg. (webb-tv)

De senaste åren har antalet bokstavsbarn ökat dramatiskt. I den här serien möter du barn som kämpar i motvind och föräldrar som inte ger upp. Vem ska hjälpa när det känns som att samhället sviker – och vad ligger bakom diagnosexplosionen? (webb-tv)

Kunskapskraven inom svensk skola är för hårda – och bidrar till att allt fler skolbarn får diagnoser som adhd och autism. Det säger ledande experter till Uppdrag granskning.

Elever i störst behov av stöd ska naturligtvis ha de skickligaste lärarna. Här finns också många flickor som vi måste få upp ögonen för, skriver Anna Hagberg, specialpedagog.

De kallar sig Profilskolan och vill verkligen inte att barn med adhd ska söka sig dit, skriver Anders Lindberg på ledarplats.

Symptomen för barn med samsynsproblematik är liknande som för migrän, dyslexi och adhd. Risken är därför stor att det sätts fel diagnos eller behandling om eleven inte får rätt utredning, skriver fyra optiker.

Barn med adhd har numera inte bara systematisk rätt till skolstöd utan möts också av bred förståelse – medan barn med OCD och deras föräldrar ofta kämpar ensamma mot total okunskap. Här är en sådan berättelse.

Sveriges politiker har en sorglig syn på barn som samhällsmedborgare. Enligt svensk skolpolitik är man oanvändbar i samhället om man vid 15 års ålder inte kan rabbla det periodiska systemet eller har förmåga att skriva en novell, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.

Vi som har barn med NPF-diagnoser faller mellan varje stol i välfärden. Vi får inte ihop livspusslet och vi blir utmattade och kraschar. Det skriver mamman och bloggaren Jenny Egerborn.

Att fösa ut ett barn är att lägga ved på brasan. Det är att bekräfta elevens syn på sig själv som hopplös och icke önskvärd. Det är också att gå rakt i fällan och personifiera en kall vuxenvärld som hanterar problematiska situationer genom att tappa fattningen, skriver läraren Maria Wiman.

En förändrad kursplan på lärarutbildning för att öka kunskapen om ADHD och dyslexi skulle kunna leda till både bättre skolresultat, bättre självförtroende hos barn och unga och färre unga som blir kriminella, skriver Lotta Olsson (M), m.fl.