Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. "Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?" frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. " Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barn trots allt kan ha".

Elever och vårdnadshavare upplever att kunskapen om NPF och barnets behov är låg bland skolpersonal och skolledning, skriver företrädare för Riksförbundet Attention.

För att eleverna med störst svårigheter ska lyckas krävs ofta särskilda undervisningsgrupper och en socialt lyhörd närvaro och flexibilitet hos lärare, säger språkläraren och forskaren Stina Gårlin.

Barn och unga ska inte behöva gå miste om sin utbildning eller sakna ett socialt sammanhang på grund av sin funktionsnedsättning, skriver Anki Sandberg och Maria Christensson-Fröman, Riksförbundet Attention.

Resursskolor, tidiga diagnoser och fler specialpedagoger. Det är några av riksdagspartiernas förslag för att anpassa skolan för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. "De verkar inte förstå att barn med NPF inte är en homogen grupp," kommenterar specialläraren Sofia Sköld Lawner.  

Resurser, specialklasser, pedagoger med NPF-kunskap, det finns mängder att göra för att det ska bli bättre för barn med NPF-diagnoser. Gör om och skapa en skola för ALLA, skriver debattören Lotta Lundh.

17-åriga Ella Hultman och 18-årige William Josefsson från Nässjö vet hur det är att misslyckas i grundskolan. De gick båda ut högstadiet med ofullständiga betyg. Inför det här läsåret blev totalt 50 elever i årskurs nio i Nässjö kommun inte behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.

Det finns särskilda resursskolor för barn med adhd och autism. De ekonomiska resurserna skolorna har varierar mycket på grund av kortsiktiga politiska beslut. Det skapar stora problem för barnen och för deras föräldrar. (s. 10-11)

Enkäten visar att många NPF-elever kände oro inför skolstarten. ”En katastrofsiffra”, säger specialläraren Linda Flodén.

Över hälften av eleverna med NPF känner mycket eller ganska mycket oro inför skolstart. 70 procent av vårdnadshavarna upplever samma oro, enligt Attentions årliga skolenkät. Vi kräver att problemen tas på största allvar, skriver Anki Sandberg, Riksförbundet Attention.

Vad händer i en familj när ett barns skolgång inte fungerar? Logistiken och samtalen, ångesten att inte vara tillräcklig vare sig på jobbet eller hemma. Det här är mamma Annas vardag.