Skolverkets hastiga reträtt om att slopa antiken ger en viktig lärdom: Det lönar sig att ta strid för viktiga värden i skolan, skriver DN på ledarplats.
Svensk lärarkår presterar över det internationella genomsnittet i rigorösa kunskapsmätningar, men framställs återkommande som inkompetent av skolmyndigheterna, skriver läraren Isak Skogstad.
Skolverket vill stryka lyriken, dramatiken, sagorna och myterna ur sina styrdokument för årskurserna 7 - 9. I stället vill man ha praktisk litteratur som uppfostrar.
Ett Erasmus+ projekt inspirerade lärare från sex europeiska länder till nya undervisningsmetoder och stärkte elevernas digitala och sociala kompetens. "Det kommer de att ha nytta av i skolan, i framtida arbete och i livet", säger Katrin Jahrehorn, lärare på Vasaskolan i Kalmar.
"Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis i Skolvärlden.
En elev på en skola i Malmö har inte fått det stöd eleven varit i behov av, anser Skolinspektionen. Nu får Malmö kommun betala vite på 300 000 kronor som följd.
Efter att flera barn i en familj i Ystad hållits isolerade utan skolgång, tillsätts nu Ann-Marie Begler som extern utredare. Syftet med granskningen är att ”identifiera brister” i kommunens hantering av fallet.
Hjälpsökande människor vill framför allt ha hjälp, de bryr sig mindre om vem det är som hjälper dem, skriver Dennis Hjelmström, skolchef i Ystad kommun, som efterlyser större samverkan mellan myndigheter för att inte barn och unga ska falla mellan stolarna.
I Örebro län genomförs nu en studie för att se om den så kallade Skottlandsmodellen kan användas även här i Sverige. Det här för att kunna arbeta bättre och effektivare med stöd till barn och unga.
Just nu pågår en stor omorganisation av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nya samverkanskontor ska ge stöd till huvudmännen. Kenneth Drougge leder uppbyggnadsarbetet. "Det är otroligt spännande", säger han.
Året 2018 var Skolforskningsinstitutets fjärde verksamhetsår, vilket innebär att en hel del av verksamhetens processer har stabiliserats. Att ständigt vidareutveckla metoder och modeller är dock en del av institutets kärna. Det som tillkommit är arbetet med att utveckla nya produkter. (pdf)