Ein planlagd barnehage i Finnmark skaper debatt. Samiske, kvenske og norske barn skal fysisk hindrast i å møtast – ved hjelp av gjerde. Det skal vareta minoritetsspråka.

Under måndagen presenterade politikerna i Norrköping ännu ett besparingsförslag inom skolan. Ambitionen är att minska modersmålsundervisningen kraftigt. Färre läsår, samlade grupper och distansundervisning är några av de förändringar som politikerna vill genomföra.

De hyllar småskaligheten och den familjära stämningen, men i efterhand saknar de kompisar att prata svenska med. SVT har träffat fyra elever som har gått på friskolan Manar Al-Houda i Uppsala, en skola som kritiserats för att inte lära eleverna tillräckligt bra svenska.

Valsätraskolan i Uppsala tar varje år emot elever från friskolan Manar Al-Houda när de börjar årskurs 7. Enligt Valsätraskolans rektor Thomas Rylander är svenskkunskaperna hos många av eleverna från Manar Al-Houda dåliga.

Regeringen går nu vidare med en proposition för att stärka rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk. Förslaget innebär att det inte längre ska ställas krav på förkunskaper i ett nationellt minoritetsspråk för att elever i gymnasieskolan ska ha rätt till modersmålsundervisning i språket.

Modersmålsundervisningen ska utredas – för att se om den förhindrar integration. Det vill regeringen och SD. Men lärarna säger nej – och kallar regeringens tolkning för ”vanföreställning”.

Bidrar modersmålsundervisningen till förbättrad integration och till att elever också lär sig svenska snabbare? Debatten som började redan på 1970-talet har blossat upp igen efter skrivningarna i Tidöavtalet. Nyligen gick det hett till i riksdagen.

Brist på lärare gör att köerna till modersmålsundervisning för romska elever är långa. En lösning på problemet är fjärrundervisning. Melissa övar på uttal av romska ord och hon är bara en av de elever som vill lära sig sitt modersmål romani chib. Lidija Ptrovic, sektionschef på Språkcentralen säger att fjärrundervisning kan vara ett alternativ.

Kravet på förkunskaper för modersmålsundervisning på gymnasiet kan komma att slopas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.

Röster höjs om att modersmålsundervisning skulle vara slöseri med skattepengar och påstås också ha en negativ inverkan på integrationen och språkutveckling i svenska. Forskning har dock redan slagit fast att modersmålet är grunden för all annan inlärning, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlen, Sveriges Lärare.

Modersmålslärarna är ofta välutbildade och lever mitt i kulturklyftan mellan svenskt och hemländskt. De har en unik kompetens att förstå ofta snåriga problem som invandrade familjer kan ställas inför. Den kompetensen borde utnyttjas bättre, skriver Salomon Schulman, modersmålslärare i Jiddisch, i en replik.