Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket”, skriver språkläraren Veronika Knittel.
Sverigedemokraterna i Skurup vill förbjuda alla andra språk än svenska i skolan. Fler språk kan leda till ”utanförskap, mobbing och missförstånd”, menar SD.
Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt. I Kristianstad har man lagt ner franskan i såväl mellan- som högstadiet. Samtidigt kämpar Gällivare för att även i elever i glesbygden ska få tillgång till språkundervisning.
Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.
Den ensidiga fokuseringen på engelska i skolan är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Kunskaperna i framför allt franska och tyska behöver stärkas när vår framtid är så tätt knuten till Europasamarbetet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Anna Anu Viik, Språklärarnas Riksförbund.
Tysk-Svenska Handelskammarens och Tyska Ambassadens språkfrämjandeinitiativ Deutsch – Ditt val! har sedan starten förra året gjort succé bland skolor och skapat debatt kring tyska språkets ställning i Sverige. Det sprudlar av engagemang och aktiviteter på de 76 skolor runt om i landet som fick del av två miljoner kronor under detta läsår. Nu kan skolor lämna in ansökan om…
Språkkunskaperna i Sverige monteras ner, vilket är mycket oroväckande. Det minskande antalet elever som läser språk leder till färre språkstudenter, vilket i sin tur leder till brist på språklärare på alla nivåer, även på universitetsnivå, skriver Christina Rosén och Per Simfors, lektorer i tyska vid Linköpings universitet.
Meritpoängssystemets ursprungliga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring, före detta gymnasiechef i Lidingö.