Fyra gymnasieelever döms av Högsta domstolen för ofredande, sedan de bundit en annan elev med tejp och släpat honom runt i skolan.

Nuvarande lagstiftning är tillräckligt tydlig: Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. När kränkningar uppstår är därför snabbhet det som måste prägla skolans, Barn- och elevombudets och domstolarnas agerande. Sedan jag tillträdde har jag prioriterat att bringa ner handläggningstiderna hos mig och förväntar mig samma inställning hos såväl skolhuvudmän som domstolar. Ett skyndsamhetskrav för domstolarnas…

Mobbning kan liknas vid ett beroendetillstånd hos de som utövar dessa övergrepp och kräver därför nästintill 100%igt ansvar från de vuxna så att man drar åt samma håll. Det skriver Anders Tederstrand i en debattartikel.

En vuxenvärld som tittar bort, som ursäktar mobbaren, som ägnar sig åt ”dialog” i stället för att skydda det barn som far illa. En vuxenvärld som kanske inte förmår se att barn som tycks välanpassade och duktiga också kan vara offer för mobbning, skriver Susanna Birgersson i DN.

Den 21 maj chattade Barn- och elevombudet, Caroline Dyrefors Grufman om mobbning. Nu kan du läsa frågorna och svaren i efterhand.

Elever och barn som utsätts för allvarliga kränkningar borde få skadestånd oavsett om skolorna anses ha agerat mot mobbningen eller inte. Att kränkningarna kunnat ske i en skola där barnet är skyldigt att vistas är allvarligt nog. Det anser förra BEO Lars Arrhenius.

Skolornas arbete med att komma till rätta med kränkningar får inte stanna vid en axelryckning när föräldrar tar sina mobbade barn ur skolan, skriver Daniel Swedin i en ledare.

Det kan ta flera år innan elever som blivit grovt mobbade får upprättelse och skadestånd. Det visar DN:s granskning av samtliga anmälningar om kränkande behandling till Barn- och elevombudet. Under tiden riskerar mobbningen att fortsätta.

Mobbningen börjar ofta i skolan för att sedan fortsätta hemma genom sms eller på sociala medier. Men att förbjuda barnen att använda mobilen är fel väg att gå, säger psykologen Sofia Berne.

250 000 barn – motsvarande 12 000 fullsatta skolklasser – har utsatts för kränkningar på nätet. Vi kräver att utbildning om nätkränkning blir en obligatorisk del av lärarprogrammet, skriver Lars Arrhenius, Friends, och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

Nästan hälften av barnen, 45 procent (51 procent av tjejerna och 39 procent av killarna), har någon gång blivit kränkta via nätet eller mobilen, visar en undersökning som organisationen Friends gjort bland 400 barn i åldern 12–16 år.

Mer tid för undervisning i skolan och bättre kontakt med eleverna. Vinsterna är stora för lärare som deltar i sociala medier, där eleverna finns, tycker Pia Widegren, utvecklingsledare och tidigare lärare.