Mer tid att diskutera matematik med sina kollegor och läromedel som ger lärarna stöd att prata matematik med eleverna i klassrummet. Det är två åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning. Det visar en kartläggning från Vetenskapsrådet.
Många lärare menar att de genom ämnesproven i matematik upptäcker att eleverna kan mer än vad de kände till innan. De nationella proven påverkar också lärarnas undervisning.
Antag att du har elever, en grupp lärare och ett ämne där kunskaperna faller. Addera 650 miljoner, ett fortbildningsmaterial och en stor vilja att utveckla undervisningen. Om det är en fungerande formel för att lösa matematikämnets utmaningar återstår att se. Men på Sjölins gymnasium drar lärarna sitt strå till stacken.
Sex tonårskillar sitter sida vid sida och flyttar små gula plastkoner mellan tre rutor, ivrigt diskuterande. "Jag sökte utmaningar, därför började jag här", säger Otto Skogman.
Lundaelever gjorde nästan rent hus i helgens nationella final av högstadiets matematiktävling, ordnad av Danderyds gymnasium. Vann gjorde Björn Magnusson från Tunaskolan i Lund som fick alla rätt.
Allt ansvar kan inte läggas på lärarna. Det behövs forskningsbaserade läromedel om trenden med sjunkande matematikresultat ska vända, anser Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik.
Pisa-undersökningarna har lärt oss att svenska skolelever presterar allt sämre. Samma försämring syns också bland de yngre vuxna. Och kunskapsluckor från grundskolan tycks inte kunna repareras genom fortbildning på jobbet, visar en ny forskningsrapport.
Meningslös och alltför svår matematik riskerar att fördärva ungas liv. Skolan borde fokusera på den vardagsmatte alla behöver och inget annat, skriver Per-Acke Orstadius, pensionerad lärare och skoldebattör.