Nu ska lärarna redan i förskoleklass kartlägga hur långt barnen kommit i sin förståelse för språk och matematik. Det för att tidigt fånga upp elever som behöver stöd.
Synen på modersmålet och det svenska språket har förändrats på Ronnaskolan i Södertälje. Under tidigt 90-tal kände sig matematikläraren tvungen att bara prata syrianska. I dag jobbar man aktivt med svenskan på varje lektion.
I Engelbrektsskolans spetsklass får eleverna möjlighet att utmanas genom att läsa matematik på högre nivå. Och nu ska en handlingsplan tas fram för att alla skolor ska kunna stötta särskilt begåvade elever.
Enligt Skolverket kan omkring fem procent av Sveriges elever räknas som särskilt begåvade. Men Attila Szabo, forskare i matematikdidaktik, är det inte viktigt att avgöra om en elev är särskilt begåvad eller högpresterande i matematik.
I dag samlas högstadieelever från hela landet i Stockholm. Men det är inte vilka elever som helst utan de som är vassast på matematik. En av dem är Haoyan Fu från Karlstad.
För att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik besökte ett 30-tal forskare från Linnéuniversitetet på torsdagen mellanstadieelever i Kronobergs län. En av klasserna som besöktes var 4A på Sandsbroskolan i Växjö.
I hennes klassrum ges varken läxor eller prov i matematik. Ändå har eleverna på Svartbäcksskolan högre betyg än rikssnittet i nationella proven. Elevdemokrati, löpande utvärdering och lek är framgångskonceptet, enligt läraren Lina Karlsson.
Genom lek och samlärande kan matteresultaten öka. Dessutom frigörs tid, säger läraren Sabine Louvet. Hon brinner för att visa att matematik är vackert, fantastiskt och coolt.
Högpresterande elever är ofta understimulerade på lektionerna, enligt en granskning av Skolinspektionen. På Viktor Rydbergs gymnasium har lösningen varit att ge lärare och elever tid för dialog, återkoppling och reflektion.
Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets gymnasieskolor, visar en granskning från Skolinspektionen. "Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever", säger pedagogen Mona Liljedahl.
Skolan har inte sällan svårt att anpassa undervisningen för de elever som har bäst förutsättningar att nå toppresultat. De högpresterande eleverna löper därmed risk att bli sittande sysslolösa eller att få repetera uppgifter, trots att det inte behövs.
Skolinspektionen har i år granskat hur undervisningen för högpresterande gymnasieelever utmanar och stimulerar deras lärande. Granskningen visar att det saknas anpassade utmaningar för dessa elever på flera skolor. Vanligt är också att högpresterande elever upplever prestationsrelaterad stress.