Skolledare i Avesta ser en stor risk för att lärare ska sluta för att få bättre lön. Samtidigt satsar kommunen miljoner på bättre arbetssituation för pedagoger.
I ett brev riktat till kommunalråd Lars Isacsson (S) och Mikael Westberg (S), bildningsstyrelsens ordförande, uttrycker Avestas samtliga rektorer och förskolechefer oro över bristen på en satsning på lärarnas löner.
Gymnasieläraren Stefan Andersson på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås är en av löneförlorarna på svensk arbetsmarknad under 2000-talet. "Det känns ju inte så bra. Men jag blir lite förvånad när jag hör de här siffrorna. Jag tycker faktiskt att vi har blivit satsade på de senaste åren", säger han.
Lärarna har fått högre löneökningar än andra de senaste åren. Trots det tjänar de i dag sämre än i början av 2000-talet jämfört med övriga arbetsmarknaden.
Den förordning som styr hur statsbidraget för höjda löner, det s.k. lärarlönelyftet, till lärare och vissa andra personalkategorier får fördelas har nu offentliggjorts. I förordningstexten nämns inte skolledare alls.
Skolledarnas löner har ökat långsammare än andra chefers löner. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet. Lönerna för verksamhetschefer inom utbildning ökade i genomsnitt med 11 procent mellan 2008 och 2013, enligt statistik från SCB. För andra chefsgrupper var ökningen 15–21 procent.
Vårt långsiktiga mål är att skolan finansieras nationellt, med tydligare statlig styrning och där resurserna leds direkt till enskilda skolor. Statsbidraget till lärarlöner är ett bra steg på vägen dit, skriver Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) satsar 34 miljoner på rektorerna. "Bra, men det är inte säkert att de går till högre löner", säger Södertäljes utbildningsdirektör Peter Fredriksson.
34 miljoner kronor extra årligen. Det är summan som regeringen satsar på karriärtjänster för rektorer och förstelärare som arbetar i skolor med särskilt stora utmaningar.