Nio av tio arbetsgivare väljer att utestänga sina skolledare från den statliga lönesatsningen trots att utbildningsministern envist hävdar att skolledarna kan inkluderas. Det visar en enkät som Sveriges Skolledarförbund genomfört. Men det finns undantag. Till exempel Katrineholm, skriver Ann-Britt Eriksson och Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.
Staten vill höja läraryrkets status genom det så kallade Lärarlönelyftet, men risken finns att lärare blir utan höjd lön. Detta trots att de uppfyller ställda kriterier. Rektorer inom Västernorrland är kritiska på sättet som lönelyftet fungerar.
Förstelärarreformen och lärarlönelyftet innebär att svensk skola nu i höst får två parallella system för lönespridning, eftersom det sedan tidigare existerar löneavtal som individualiserar lärares löner. Vi kan förvänta oss att den redan idag stora rörligheten inom lärarkåren kommer förstärkas ytterligare, skriver läraren och författaren Johan Haeffner.
Detta bidrag är till för att huvudmän ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.
Det är en skam att lärarlönelyftet inte förvaltas bättre av arbetsgivarna. Men än är det inte för sent att göra om och göra rätt, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.
Lärarlönelyftet väcker heta känslor även på högsta tjänstemannanivå i kommunerna. Det ger möjlighet att belöna duktiga lärare, men kommer att splittra lärarkåren. Så kan man sammanfatta svaren från skol- och personalcheferna i Lärarnas tidnings enkät.
Lärarnas tidning har frågat landets 290 kommuner om pengarna från lärarlönelyftet betalas ut som en tillfällig eller permanent ersättning till dem som blir utvalda att få dem. Vill du veta hur just din kommun svarade? Klicka på kartan.