Att en framgångsrik svensk skola är avgörande för Sveriges utveckling och tillväxt är de flesta eniga om. Men vägen till framgång är inte alla överens om. En av lösningarna handlar om att skolledare måste lönesättas efter ansvar och prestation. Det skriver Matz Nilsson m fl, Sveriges Skolledarförbund.
I bästa fall är det en del av kvalitetsarbetet. I sämsta fall en återkommande plikt, frikopplad från annan verksamhet. För att lönesamtalet ska bli lyckat krävs både tydliga lönekriterier och noggranna förberedelser.
Sacos senaste livslönerapport visar att 12 av 36 granskade utbildningsinriktningar gav negativ ekonomisk avkastning – däribland samtliga lärarutbildningar. Men det ska gå att tredubbla lönen under yrkeslivet, skriver tre fackförbundsordföranden.
En lärare i Umeå erbjöds en låg lön när hon skulle återgå till den kommunala skolan från sin forskarutbildning. Nu har hon fått en förstelärartjänst på sin gamla skola.
Grundskolelärarna i Borås fick en löneökning på 3,8 procent. Gymnasielärarna 2,5 procent. Nu vill Lärarnas Riksförbund ha svar på varför det skiljer sig så.
Lessebo Kommunens lärare får den 1 april extra löneförhöjning. - Vi är glada och nöjda över intentionerna, säger Anette Weidenmark, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.
En lärare och en riksdagsman borde ha samma lön. Det tycker Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin som vill att minst fem statliga miljarder ska satsas på skolan.
Höjda löner och en mer positiv bild av läraryrket. Så ska lärarnas flykt från skolan stoppas. ”Läraryrket måste upp på unga människors topplista”, säger Eva-Lis Sirén på Lärarförbundet.
Sverige sjunker kraftigt i den senaste Pisa-mätningen. Men att ropa på mer resurser är inte lösningen. Betydligt viktigare är vad befintliga resurser satsas på. Höga lärarlöner är ett vinnarkoncept. – Sambandet mellan lärarlöner och kunskapsresultat är alldeles glasklart, säger Lärarförbundets Eva-Lis Sirén.