Ett basår i det svenska språket – det föreslår en universitetslektor idag. Bakgrunden är en undersökning i Lund som visar att många av lärarstudenterna har brister i läs- och skrivfärdighet.
Hur får man unga att läsa mer? En ständigt aktuell fråga inom skolvärlden och i samhällsdebatten. På en skola i Tyresö har man valt att sätta upp ett tydligt mål för att sporra läsglädjen: en resa till Nordpolen.
Uppskattningsvis 20 procent av lärarstudenterna har svårigheter med grundläggande läs- och skrivfärdigheter, samtidigt som man från politiskt håll vill främja ett brett deltagande i utbildningen. För att det ska vara möjligt måste ett basår inrättas för att ge studenterna verktyg för att klara studierna, skriver universitetslektor Tünde Puskás.
Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.
Läsa-skriva-räkna-garantin är till för att ge elever extra stöd, skriver Lena Hallengren (S) och Elisabet Knutsson (MP). De vädjar till oppositionen att se till skolans behov istället för partitaktik.
Vi blir gärna osams i Sverige när vi ska diskutera kanon, det vill säga om det finns vissa böcker som är mer läsvärda än andra. Men intressant nog har Läsrörelsen tagit fram en för högstadiet och gymnasiet, skriver Susanna Popova i en ledare.
Larmen om svenska studenters bristande skrivkunskaper ljuder igen. Men egentligen finns det ingen anledning till oro, menar KTH-professorn Viggo Kann, som har jämfört de senaste årens studentuppsatser.
Det här är den tredje rapporten inom den nationella utvärderingen av Läslyftet. Det är en utvärdering av Läslyftets moduler, material för kompetensutveckling. Forskare har utvärderar de 14 modulerna som deltagande skolor kunde välja bland under läsåret 2016/17. (pdf)