En studie från Karlstads universitet visar på allvarliga kvalitetsbrister i de nationella proven i läsförmåga för årskurs nio.

Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.

Läsa-skriva-räkna-garantin är till för att ge elever extra stöd, skriver Lena Hallengren (S) och Elisabet Knutsson (MP). De vädjar till oppositionen att se till skolans behov istället för partitaktik.

Vi blir gärna osams i Sverige när vi ska diskutera kanon, det vill säga om det finns vissa böcker som är mer läsvärda än andra. Men intressant nog har Läsrörelsen tagit fram en för högstadiet och gymnasiet, skriver Susanna Popova i en ledare.

Dagens elever har svårt att förstå texter som elever som gick i gymnasiet för tio år sedan inte hade några problem med att begripa.

Larmen om svenska studenters bristande skrivkunskaper ljuder igen. Men egentligen finns det ingen anledning till oro, menar KTH-professorn Viggo Kann, som har jämfört de senaste årens studentuppsatser.

Det här är den tredje rapporten inom den nationella utvärderingen av Läslyftet. Det är en utvärdering av Läslyftets moduler, material för kompetensutveckling. Forskare har utvärderar de 14 modulerna som deltagande skolor kunde välja bland under läsåret 2016/17. (pdf)

Syftet med vår pilotundersökning har varit att undersöka skrivförmågan hos nyantagna studenter på den humanistiska och teologiska fakulteten vid Lunds universitet och sätta deras skrivförmåga i relation till de kunskaper som de enligt gymnasieskolans styrdokument ska ha. (pdf)

En ny rapport från Kungliga biblioteket visar att många svenska elever saknar bemannade skolbibliotek. (pdf)