Läslusten bland barn är historiskt låg i Sverige, visar statistik som tidningen Läraren tagit fram. Två av tre pojkar läser bara om de måste. "Vi riskerar en ny slags analfabetism", säger den prisade svenskläraren Fredrik Sandström.

Nedrustade skolbibliotek, digitalisering samt ensidigt fokus på mätningar och dokumentation. Dessutom brist på läsande före­bilder. Det är några förklaringar till att svenska elevers läslustras är bland de största i hela OECD, enligt experterna.

Katharine Birbalsingh says she wants to educate parents that the devices will make reading harder for children.

Lärarna och eleverna inom modersmålsundervisningen i Södertälje har med stort engagemang och inspirerande idérikedom funnit vägar att sprida språk- och läslust på många olika språk. Kulturrådet korar dem till Årets bokväckare 2021!

Tryckta läroböcker används bara undantagsvis, skriver den blivande läraren Gustav Björklund Larsen. Nu gäller digitala läromedel, som gärna får vara gratis. Men elever tycks förstå texter sämre när de läser på en skärm jämfört med en bok.

‘Some universities and colleges ask academics to ignore poor spelling, punctuation and grammar to make assessment more inclusive,’ OfS director of regulation says.

Regeringen har beslutat att inrätta ett nytt Läsråd, med ansvar för att främja läsandet i Sverige. Nu har ordföranden utsetts och det är Kajsa Ravin, Kulturrådets generaldirektör, som får ansvaret.

Det saknas böcker i skolan, vilket ger stora konsekvenser på elevernas utbildning, enligt gymnasieläraren Sara Lidberg från Borås. Hon menar att eleverna möter färre texter när undervisningen digitaliseras, vilket påverkar elevernas läs-, skriv- och ordförståelseförmåga.

Det är bokbranschens största projekt någonsin för att öka barnens läslust: över 1 200 fjärdeklasser tävlar om en resa till Astrid Lindgrens Vimmerby. Och fler klasser kan det bli.

Skolbiblioteket på Sofielundsskolan är ett av flera skolbibliotek i Malmö som fått utmärkelsen “Skolbibliotek i världsklass”. Bakom ligger ett integrerat pedagogiskt arbete med fokus på läskunnighet på lågstadiet och källkritik på högstadiet.

Syftet med denna rapport är att se om det är någon skillnad i läsfärdigheter hos elever i årskurs 1, 2 och 3 under coronapandemin jämfört med åren innan pandemin. (pdf)

Idag publiceras en rapport där man har analyserat effekterna av pandemins påverkan på elevers läsutveckling under lågstadietiden. Totalt har resultaten från drygt 145 000 elever i årskurs 1 till 3 analyserats. Rapporten är framtagen av tre forskare vid KI och Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med stiftelsen LegiLexi.