Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.

Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Elever från resursstarka hem ligger på samma nivå som den förra mätningen 2016, medan resultaten sjunker bland resurssvaga elever.

Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker.

Ulrika Caperius, förläggare på Bonnier Carlsen och ansvarig för Bonnierförlagens läsfrämjande arbete, träder in som ny ledamot i läsrådet. Hon blir den första ledamoten att representera förlag och bokbransch.

Skolan bör ha högre ambition när det gäller barns läsning, men större uppmärksamhet bör också riktas mot den centrala roll som läsning i hemmet spelar, skriver Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete.

En känsla av mening och sammanhang underlättar om gymnasieeleverna ska hitta till läsningen. Många elever som börjar studera på Pauliskolan i Malmö har inga starka läsvanor med sig; därför försöker skolans lärare skapa bästa möjliga förutsättningar för just läsning. Att var goda läsande förebilder och att arbeta ämnesövergripande är några av sätten.

Bokstafett, objektmanipulation, nonsensberättelser och autopoesi var något av de barnen på Ås skola fick testa när de var på Bokcirkus. Målet med bokcirkusen är väcka barnens rörelse- och läsglädje berättar Daniel Oja på Nordcirkus som arrangerar Bokcirkusen.

I väntan på ny regeringspolitik kan enskilda skolor redan nu slå vakt om varje barns rätt till ett skriftspråk. Frågan är vilken kommun, privat huvudman eller rektor som vågar gå före. Det skriver SvD:s Paulina Neuding.

På Färjestadens skola på Öland har man valt att storsatsa på barnen i förskoleklass. Målet är att alla ska kunna läsa redan när de börjar ettan – och hittills har utfallet varit positivt. "Det är första året vi satsar fullt ut, det går fantastiskt bra", säger rektor Ulrika Reje.

Nu lanseras ”Stora läspriset” – ett stipendium på sammanlagt 300 000 kronor som delas ut till lärare som arbetar läsfrämjande. Pengarna ska användas för att utveckla och sprida inspirerande läsprojekt till fler.

Sophie Hardach explores the mystery of 'mirror-writing'. Is this skill a left-handed superpower?