Maria Palmgren är övertygad om att barn i lågstadiet lär sig bättre utan paddor och datorer. "Att lära sig skriva för hand är som ett hantverk, det tar tid. Men barnen blir både överlyckliga och stolta när de väl har lärt sig", säger hon.

Idealet är att hitta en balans mellan dator och penna. Men alla är inte överens om hur denna balans ska se ut. Eller hur man når dit. "Jag tycker ändå att skolan blivit bättre", säger läraren och bloggaren Johan Lindström.

Håkan Danielsson, gymnasielärare i historia på anrika Katedralskolan i Lund, tog till sist ett radikalt beslut: alla datorer skulle bort under hans föreläsningar. Effekten? Bättre studieresultat – i synnerhet för de svagaste eleverna.

Det var skolan där traditionella läromedel betraktades som förlegade och där pennor inte skulle behövas i framtiden. Drygt tio senare har Tegelhagens skola i Sollentuna kvar både läroböcker och pennor – men de första åren i skolan skriver barnen bara på paddan.

Ibland verkar det som att färdighetsträningen och nötandet hoppas över i skolan av rädsla för att det ska döda barnens lust att lära, skriver redaktionschefen Hampus Jarnlo.

Eleverne har tilsyneladende haft vidt forskellig tid til den nationale overgangstest i læsning. I hvert fald hvis man skal tro registreringerne i testen. Det skaber usikkerhed, siger læservejleder, som også savner klarhed over elevernes svar.

Språkkunskaper ger unga självkänsla. Barn som kan uttrycka sig själva med språket respekterar sig själva och därmed andra, skriver Ann-sofie Hermansson på ledarplats.

Schools should adopt an evidence-based approach to reading instruction, educators and advocates said during a recent panel discussion held by the CPS Family Dyslexia Collaborative and the nonprofit Brightbeam. Among other things, they called for greater emphasis on foundational skills and early screening to identify students who need reading support.

Public School library/media specialists in Newtown, Connecticut, are using trivia events, school-wide book readings, and lottery style "Book Tastings" to encourage students to read more.  

Bokstart är bidraget som främjar språkutvecklingen hos de allra yngsta barnen och bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. I år beviljas Bokstartsbidrag till 44 olika projekt som delar på 15,7 miljoner kr, vilket är den högsta fördelningen hittills.

Under 46 år har läraren Anneli Glamsare brunnit för att lära skolbarn att läsa och hon har inga planer på att sluta. Hon växlar i stället upp för att sprida läsprojektet ”Läsa äger” till flera kommuner runt om i Sverige.

Otillräckliga läs- och skrivkunskaper är vanligare än man kanske tror. Det handlar ett av våra boktips om.