Projektet Läsa äger, där gymnasieungdomar agerar läsande förebilder för barn på fritidshem, finns redan på ett tjugotal orter i Sverige – i sommar startar också projektet i Örebro. Målet är att öka intresse för läsning och minska sommarlovstappet.

Under barnboksveckan med Astrid Lindgren-tema arbetar lärarna ämnesövergripande med hennes böcker och eleverna får möta författarens alla sidor. Veckan är en del av skolans långsiktiga satsning på läsning.

Andelen lässvaga tioåringar i Sverige har vuxit till den högsta på hela 2000-talet. Var femte elev riskerar att hindras i fortsatta studier och arbetsliv. (webb-tv)

Egentligen började det som en slags protest mot idén att alla lektioner ska likna varandra i struktur, oavsett ämne. När snart ett år har gått kan jag konstatera att det var ett lyckokast, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Skolminister Lotta Edholm (L) vill att fler barn blir bokslukare. "Att väcka lusten att läsa och skriva är ett av era viktigast uppdrag", sa hon till alla lärare och lärarstudenter som deltog i Specialpedagogiska skolmyndighetens webbinarium om läs- och skrivinlärning.

Linköpings kommun river upp beslutet att alla skolelever ska ha en läsplatta eller dator. Beslutet motiveras med bland annat med den sjunkande läsförmågan bland svenska elever.

Nu är det slut på plattor eller datorer till alla Linköpings grundskoleelever. Skolorna ska få ökad möjlighet att själva fördela resurserna. Elias Aguirre (S), säger att digitaliseringen av skolan inte har bidragit till att göra läsförmågan bättre.

Elever tappar läsfärdighet under sommarlovet. I synnerhet drabbar det barn som redan har ett tufft utgångsläge. Men det går att stämma i bäcken visar forskare som följt projektet ”Läsa äger”.

Genom screening och riktad intensivträning arbetar lärarna på Sandvikskolan i Järfälla systematiskt med att höja elevernas läsförmåga. Till stor del genomför de nu insatserna inom klassens ram.

Leseresultatene blant norske 10-åringer er tilbake på 2006-nivå, viser resultatene fra PIRLS.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.