Regeringen är mer hjälpsam än de intellektuella för att vägleda den unga generationen genom litteraturen, skriver Adam Yngwe, forskningsingenjör vid Linköpings universitet.

Den internationella studien PISA, som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap är dyster läsning för Sverige.

Svenska 15-åringar tappar stort i den globala kunskapsmätningen Pisa. Resultaten har rasat i matematik och läsförståelse, och är tillbaka på bottennivån för tio år sedan.

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Trots en försämring av de svenska resultaten ligger Sverige fortsatt över genomsnitten i OECD i alla tre ämnesområden.

Kunskapsnivån i matematik, läsförståelse och naturvetenskap hos landets 15-åringar har sjunkit, enligt resultatet från Pisa-undersökningen 2022.

För läraren Maria Lindgren var det självklart att anmäla sin klass till tävlingen En bok i världen. Det resulterade i ett tredjepris, som ger ännu mer läsglädje. ”Det är roligt att fördjupa sig i en bok och man utmanas att välja litteratur som man inte skulle ha läst annars.”

Finlands fjärdeklassare läser fortfarande överlag bra, men andelen svaga läsare har ökat i både svensk- och finskspråkiga skolor. Mest svaga svenskspråkiga läsare finns det i Österbotten.

”Nuvarande kartläggningsmaterial har låg träffsäkerhet och missar många elever som har läs- och skrivsvårigheter”, säger pedagogikforskaren Nils Kirsten, som välkomnar den översyn som regeringen nu aviserat.

Regeringen har hörsammat den växande kritiken mot Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterial för elevers tidiga kunskapsutveckling. Pedagogikforskaren Nils Kirsten välkomnar den översyn som regeringen nu aviserat. "Det nuvarande materialet har låg träffsäkerhet och missar många elever som har läs- och skrivsvårigheter".

Det står idag i skollagen att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. I praktiken ser det dock inte ut så, och vad jag vet så kommer skolorna utan problem undan med det, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

På Lindängens öppna förskola är böckerna alltid närvarande för både barn och vårdnadshavare. Här får både vuxna och barn utforska litteraturen tillsammans med pedagogen och läslotsen Viktoria Ringqvist. "Här får jag arbeta med hela familjer och det är bland det roligaste jag vet. Här kan jag vara just den pedagog jag vill vara", säger hon.