Ekens skola satsar hårt på att få eleverna att läsa skönlitteratur. Men ibland är det inte barnen som behöver bearbetas, utan föräldrarna. ”De tror inte alltid att barnen klarar att läsa” säger läraren Hanna Forsberg.

Jag hoppade av glädje när jag såg sex kulturchefer kräva krafttag för läsning i svenska skolor. I hela västvärlden har läsandet rasat. Det är de vuxnas fel, och vi föregår ständigt med urusla exempel, skriver DN:s Anna-Lena Laurén

Redan från svenska skolans begynnelse har läromedel varit den viktigaste introduktionen till såväl läsning och skrivande som kunnande. En litteratur framtagen i syfte att lära barn läsa. Att lärare idag inte får köpa in läromedel är kanske det största tecknet på fattigdom, skriver Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna.

Musik, kändisar och sociala medier. Det tror eleverna på Tingvallagymnasiet i Karlstad är en stor anledning till att engelskan används inom deras språkbruk. "Vi har varit uppväxta med engelska ända sedan vi var små", säger Emma Smedberg.

Särskrivningar och apostrofer har blivit vanligare bland gymnasieelever. Karin Andersson jobbar som svensklärare och märker hur engelskan påverkar elever både muntligt och skriftligt. "Att man till exempel inte skriver ”Antons bil” och istället ”Anton's bil”, det är sådant som har kommit", säger hon.

Sex kulturchefer har gått ut i ett välkommet upprop mot läskrisen. En satsning på läsning kräver fokus på text i skolan – och det ska vara riktig text, skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Skolverket skrotade digital strategi: ”Tekniska hjälpmedel får inte ta över.”

En drös kulturredaktörer tror att de vet hur skillnaderna i läsförmåga mellan elever i svenska skolor ska minska. De har ett förslag. Men leder det till vad de önskar? Det skriver Petter Birgersson i en ledare.

Igår gick kulturchefer bland Sveriges största tidningar ihop i ett gemensamt upprop för främjandet av svenska elevers läsande. ör Victor Malm, kulturchef på Expressen, och lågstadieläraren Joli Kasarji. (webbradio)

Att kunna läsa är en oersättlig färdighet. Det är ingenting man lär sig en gång och sedan behärskar för all framtid. Det har den svenska skolan inte lyckats förmedla särskilt väl till sina elever, skriver Adam Yngve på ledarplats.

Regeringen avsätter nästan två miljarder kronor under de kommande tre åren på olika stödinsatser för att väcka läslusten i skolorna. Bland annat för att alla elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek.

Läsförmågan och tiden som läggs på läsning sjunker bland barn och unga i Sverige. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför flera satsningar för att stärka elevernas läsförmåga.