För snart 10 år sedan öppnades Ribersborgs förskolebibliotek i samband med projektet Läsmagi, där stadens förskolor fick stöd för att starta egna bibliotek. Pedagog Malmö besökte biblioteket tillsammans med utvecklingspedagogen Ulf Malmqvist och förskolläraren och språkombudet Stephanie Persson, för att prata högläsning och textsamtal.

Fler elever kommer slussas igenom systemet utan att kunna läsa och skriva ordentligt och detta görs med nationella provet i ryggen, skriver Sara Bruun i en krönika.

Att lärarlett bearbeta text under gemensamma högläsningar är en mycket bra metod i alla ämnen och på alla stadier, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

I rapporten granskar Inger Fridolfsson, speciallärare med magisterexamen i specialpedagogik och redaktör för Svenska Dyslexiföreningens tidskrift, det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 samt de nationella proven (NP) i svenska för årskurs 3. (pdf)

”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa”. Så heter en ny rapport skriven av specialläraren Inger Fridolfsson. Hennes slutsats: Skolverkets bedömningsstöd är verkningslöst eftersom många elever lyckas dölja sina lässvårigheter genom att gissa sig till rätt svar på testen. Dessutom är kraven för lågt ställda.

Närmare 95 procent av eleverna i Lunds kommun får godkänt på läsdelarna i de nationella proven i årskurs 3. Detta trots att ett annat, mer träffsäkert testverktyg, visar att 20 procent av dem har svag eller mycket svag läsförståelse.

Här ger fyra experter på ämnena sina bästa tips på hur man som rektor kan göra för att öka läsengagemanget bland eleverna – och använda skolbiblioteken på rätt sätt.

Tidligere fulgte lærerne på Sanderumskolen stringent ’Den første læsning’. Men det fungerede ikke for eleverne. ”Nogle græd over, at det var for svært, mens andre tabte interessen, fordi de kedede sig. Vi har sadlet helt om, og nu elsker børnene at læse”, fortæller læsevejleder Tine Overballe Ludvigsen.