Sverige har genom åren fått mycket kritik för att elever i olika skolor och med olika bakgrund inte får en likvärdig utbildning. Men inte ett enda land har lyckats skapa ett skolsystem som ger alla elever samma chans att lyckas, skriver OECD i en ny rapport.

Indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar, det är tydligen så som skoldebatten ska föras enligt dessa debattörer, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola och skolpolitisk utredare Katalys, i en replik.

Akut och avgörande för Sveriges framtid. Mindre dramatiskt än så vill inte sex av landets mest renommerade skoldebattörer uttrycka sig när de lägger ut texten om svensk utbildning i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Men vad skall man säga? De har ju rätt, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Sämre undervisning och lägre betyg på vissa skolor, samtidigt som grannskolan gör bättre ifrån sig på alla parametrar. Skolan lyckas allt sämre med sitt uppdrag av likvärdighet och kompensation. De som drabbas hårdast är de som redan från början har det tuffast.

Sämre undervisning och lägre betyg på vissa skolor, samtidigt som grannskolan gör bättre ifrån sig på alla parametrar. Skolan lyckas allt sämre med sitt uppdrag av likvärdighet och kompensation. De som drabbas hårdast är de som redan från början har det tuffast.

Vi lärare och studie- och yrkesvägledare är beredda att ta vårt ansvar för att utveckla skolan, men ni kommunpolitiker som tillträder efter årsskiftet måste ge oss förutsättningar att lyckas. Att införa en gemensam grundskoleförvaltning är en bra början, men det krävs mer, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Det går att bana väg för en likvärdig kunskapsskola värd namnet. Det kräver att en ny läroplan tas fram och att vi gör upp med det skolparadigm som präglas av en konstruktivistisk, postmodern kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik, skriver ett flertal debattörer.

Sex av tio kommuner fördelar pengarna till skolan utifrån en socioekonomisk modell, enligt en kartläggning från SKL.

I rapporten presenteras en nulägesbild av i vilken utsträckning kommuner använder sig av socioekonomiska resursfördelningsmodeller inom skolan och förskolan, vilka faktorer som är vanligast att grunda fördelningen på samt hur stor andel av de ekonomiska resurserna som omfördelas. (pdf)

Sex av tio kommuner tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell för grundskolan. Det är vanligast i stora städer och kommunerna nära dem. Det visar en ny kartläggning från SKL.

Från i höst gäller en stadieindelad timplan och nya kunskapskrav i särskolan. Förstelärare Eva Dehlin menar att nyheten ställer högre krav på planering av undervisningen.

Den stora svagheten i det svenska systemet är att kommuner med stora utbildningsutmaningar inte får tillräckligt ekonomiskt stöd. Det gäller företrädesvis landsbygdskommuner. Kostnadsutjämningsutredningens förslag är ett välkommet steg i rätt riktning, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.