30 språk och 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. I våras gick två av tre elever ut nian utan gymnasiebehörighet. Välkommen till Värner Rydénskolan i Rosengård.

Vårterminen 2015 gick 57,6 procent av niorna ut Ronnaskolan i Södertälje utan gymnasiebehörighet. Fyra år senare hade det mer än halverats, till 21,5 procent. Inte undra på att det pratas om Ronnamodellen.

Förstelärarna i utsatta områden får 5 000 kronor mer. Det är det senaste stödet till skolor i utsatta områden. Men trots miljardstöd uteblir framgången. På många skolor blir det till och med värre!

I Växjö, Örebro och Eskilstuna lade man ner skolor för att bryta skolsegregationen och försöka höja resultaten. Tidningen Grundskolan har pratat med tre lärare som var med.

Det går att öka gymnasiebehörigheten i utanförskapsområden. Men det krävs stora insatser. Det vet Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö. "Det är som att vända en oceanångare. Men den politiska viljan saknas", säger han.

Skolresultaten i utsatta områden blir inte bättre – trots miljardstöd från regeringen. Det visar tidningen Grundskolans granskning av slutbetygen i 60 utsatta områden. Sämst reslutat har Värner Rydénskolan i Malmö.

Trots miljardstöd blir skolresultaten inte bättre i utsatta områden. Det visar tidningen Grundskolans granskning av slutbetygen i samtliga 60 utsatta områden. I snitt går var tredje elev ut nian utan gymnasiebehörighet och i många skolor inte ens varannan.

Barn med invandrarbakgrund måste möta det svenska språket, skriver utbildningschefen Hamid Zafar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten­­ lägger om arbetet och startar nya ­samverkanskontor. Målet är att på ett bättre sätt komma åt likvärdigheten.

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever! Ta med er lärarfackens hejarop och låt skolledning, kommun och Skolverk följa er väg, råder den före detta läraren och skolledaren Margareta Elfgren Alsiö.

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år. "En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin", säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.