I denna regeringsredovisning lämnar skolmyndigheterna förslag på nationella målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. Dessa är tänkta att utgöra underlag för en framtida dialog mellan stat och huvudmän. (pdf)

Bra läromedel är en nyckel för ökad likvärdighet och stärkta kunskapsresultat i skolan. Det är även särskilt viktigt i ett läge när allt fler elever undervisas av obehöriga lärare, skriver Fredrik Christensson (C) och Niels Paarup-Petersen (C).

I stället för att fokusera på elevers bakgrund bör regeringen höja utbildningens kvalitet, skriver Daniel Åkerman på ledarplats.

Hälften av de halländska skolcheferna tycker inte att skolan i kommunen de jobbar i är jämlik – elevernas chanser att få en god utbildning beror på vilken skola de går på.

Det är inte bara stora skillnader i elevernas prestationer mellan olika skolor. Även inom en och samma skola skiljer det sig stort, beroende på i vilken klass eleven går, visar en rapport från Skolinspektionen.  

Många skolor saknar underlag till klassernas totala kunskapsresultat. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen, som konstaterar att resultaten egentligen är ett viktigt mått på utbildningens kvalitet.

Studier pekar på att elever i Sverige blir allt mer resultatmässigt segregerade, mellan men även inom skolor. De nationella kvantitativa studier som undersökt likvärdighet i skolan har främst fokuserat på resultatskillnader mellan skolor och mellan elever. (pdf)

Skolinspektionen har i en granskning tittat på hur rektorer analyserar skillnader i kunskapsresultaten mellan klasser i samma skola. Elevers kunskapsresultat är ett viktigt mått på utbildningens kvalitet. Variation i kunskapsresultat kan vara ett tecken på bristande likvärdighet. Trots skillnader i betyg och tillgång till utbildade lärare kan vi tydligt se att många skolor inte fokuserar…

Om vi ska ge alla elever en god och likvärdig utbildning krävs att varje enskild kommun förstår och tar sitt ansvar som huvudman. I våra granskningar kan vi dock se brister i ekonomisk styrning, att resurser fördelas slentrianmässigt och att det saknas struktur och långsiktighet i arbetet med kompetensförsörjning. Det skriver Joakim Nertyk, revisor och…

Behoven hos elever i socioekonomiskt mer utsatta kommuner underskattas. Modellen för statsbidraget bör korrigeras så att vinstsyftande huvudmän inte överkompenseras, skriver Boel Vallgårda, Konstruktör av socioekonomiska resursfördelningsmodeller för kommuner och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Att utgå från att det är ett problem att ha utländsk bakgrund är en sorglig villfarelse. De med utländsk bakgrund är en mycket blandad grupp. Det skriver debattörer från Nätverket för en likvärdig skola i en slutreplik.

Astrid går andra året på gymnasiet och har adhd. Hon skrev ett mejl till Skolvärlden för att belysa likvärdigheten för elever med funktionsnedsättningar. ”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid.