Skolleasing, katederundervisning eller tankefigurer från neurokirurgiska kliniker? I del tre av Kvartals granskning om den ojämlika skolan svarar forskare, utredare, rektorer och politiker på vad de tror är bäst strategi för att vända den negativa utvecklingen för skolor i utsatta områden.

Det verkar i det närmsta omöjligt att få till en ärlig diskussion om marknadsskolan och dess segregerande effekter med friskoletopparna. Trots att det är tack vare svenska skattebetalare som bolagen kan göra sina vinster vägrar de svara på kritik, skriver Kalle Sundin i en slutreplik.

Trots snarlika socioekonomiska förutsättningar får Hässelbygårdsskolan i Stockholm nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och Seminarieskolan når ändå bättre resultat. ”Jag blir ju såklart väldigt förvånad, det är ju en enorm skillnad”, säger Annacarin Jendland, rektor på Seminarieskolan.

Både valfrihet och likvärdighet måste värnas, skriver företrädare för både S-studenter och C-studenter, som trots ideologiska skillnader är ense om viktiga förslag för att komma vidare i skolpolitiken.

Pandemin med dess följder och en likvärdig utbildning – det är två frågor som kommer att uppta mycket av Monica Sondes tid när hon om några veckor blir ny chef för avdelningen för skola och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Men överordnat allt är att ha koll på kvaliteten i undervisningen.

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden? Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner.

Kritiken mot friskolorna bygger på stor okunskap och segregationen är som störst inom den kommunala skolan. Det hävdar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Skolhuvudmännen söker och använder bidraget för att stärka likvärdighet och kunskapsutveckling utifrån sina lokala behov. (pdf)

Många skolhuvudmän använder likvärdighetsbidraget till insatser på skolor där elever har svårare socioekonomiska förutsättningar, exempelvis genom satsningar på mer och bättre utbildad personal. Det visar Statskontorets utvärdering av bidraget.

”Vi måste börja ifrågasätta föreställningen om att efterfrågan är synonymt med kvalitet”, skriver Petter Sandgren, leg. gymnasielärare, fil. dr i historia och lektor i pedagogik vid Stockholm universitet.

Jag uppmanar alla lokala C-politiker att pressa partiledningen för att ställa sig bakom utredningen för ökad likvärdighet i skolan. Dagens skolpengssystem fungerar inte, skriver rektorn Linnea Lindquist.