När beskedet om nedläggningen av Skäggetorpsskolan i Linköping kom i maj 2020 var det bara en i raden av liknande skolnedläggningar. De önskade resultaten, mindre segregation och bättre betyg, har i flera fall uteblivit.

Katalys har både fel i sak och använder sig av en oärlig retorik. Den mest ointressanta frågan i skoldebatten är den om driftsformen. Den mest intressanta är den om kvalitet och elevernas kunskapsutveckling. Den första frågan är livligt debatterad, den andra närmast obefintligt, skriver Anita Westerberg, grundare av Hudikskolan/Hudikgymnasiet, m.fl.

Skolan kan inte fortsätta sortera barn så att inte klarar kunskapsmålen. Elever går inte i skolan för att vara lönsamma, utan för att utbilda sig. Experimentet med deras framtid måste upphöra, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Eleverna som har störst behov av hjälp lämnas i sticket. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som ger förslag på vad som behöver göras för att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

I sitt remissvar beskriver Almega en likvärdig skola som ett ”etiskt dilemma”. I sitt repliksvar på min debattartikel skriver Almegas näringspolitiska chef, Andreas Åström, att en rättvis skolpeng skulle komma att ”straffa” elever på friskolor. Det stämmer inte. Det skriver Gunilla Svantorp (S), i en slutreplik.

Skolverket har den 21 maj lämnat en delredovisning i regeringsuppdraget att undersöka pandemins konsekvenser för utbildningen inom skolväsendet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har bidragit till delredovisningen med en temarapport med fokus på elever i behov av stödinsatser.

Gunilla Svantorp, S, ordförande i riksdagens utbildningsutskott, går tillsammans med Tomas Kronståhl, S, till angrepp på Almega med anledning av vårt remissvar på utredningen ”En mer likvärdig skola.”

Den negativa kunskapstrenden i svensk skola är bruten, men likvärdigheten står och stampar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar fortfarande oacceptabelt stor roll för hur väl ett barn klarar sig i skolan, skriver Gunilla Svantorp (S), ordförande för utbildningsutskottet, m.fl.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

En likvärdig skola kräver genuina känslor och kunskaper om lokalsamhället, tillsammans med mycket samarbete och god vilja på lokal nivå, skriver Bo Carlsson (C).

Trots att syftet med att lägga ner Vivallaskolans högstadium var att bryta skolsegregationen och höja måluppfyllnaden har det inte blivit så. Det visar en ny forskningsrapport som släpptes på måndagen. "Framför allt så borde vi stärkt upp mycket mer när man tog emot de här eleverna", säger kommunalrådet Marlene Jörhag (KD).

När grundskolan i utsatta området Vivalla stängdes var syftet att eleverna skulle höja sina resultat och integreras i skolorna de flyttades till. Den målbilden misslyckades, enligt en ny studie.