Många partier är oroade över segregationen och bristen på likvärdighet i skolan. Betydligt färre vill göra något åt det, skriver DN på ledarplats.

Samverkan för bästa skola består av insatser som syftar till att höja kunskapsresultaten i skolan, öka måluppfyllelsen i förskola, förskoleklassen och fritidshemmet samt öka likvärdigheten inom och mellan skol- och förskolenheter. I den här rapporten tittar vi på utvecklingen hos huvudmännen i två urvalsomgångar. (pdf)

Skoldebatten domineras av ett storstadsperspektiv, trots skolorna är mätbart sämre på landsbygden, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist på ledarplats.

Under sju år har andelen behöriga lärare minskat i landets mest utsatta områden, och ligger nu på 62 procent. I de mest välbeställda områdena däremot, är andelen betydligt högre, 78 procent, och skillnaderna mellan områdena har ökat under åren. Det visar en kartläggning som Ekot gjort, med hjälp av siffror från Skolverket och SCB.

Liberalerna Nyamko Sabuni, Robert Hannah och Axel Darvik rasar över att friskolesystemet och skolpengen ska ses över för ökad likvärdighet, och menar att bara aggressiva skoldebattörer på vänsterkanten” kan vara glada för en sådan politik. Trots att det råder en bred samsyn om detta, skriver Malin Lernfelt (L).

Socialdemokraterna har under sina snart åtta år i regeringsställning haft som mål att locka de bästa lärarna till skolor i utsatta områden. Men Ekots kartläggning av siffror från Skolverket och SCB visar att andelen behöriga lärare i de här områdena inte har ökat alls på sju år.

Spelar skolan du går i roll för hur mycket du lär dig? Ja, visar Svenskt Näringslivs undersökning. ”En slumpmässig elev på en sämre skola hade kunnat mer om han eller hon hade gått på en bra skola”, säger Gustav Blix, policyexpert, och betonar samtidigt att geografi kan vara direkt avgörande för elevernas resultat.

I denna studie analyserar skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren svenska elevers resultat på det nationella provet i matematik i årskurs nio, år 2019. Studien visar bland annat på mycket betydande kvalitetsskillnader mellan svenska skolor. Elevens förutsättningar spelar stor roll för resultaten, men skolans kvalitet gör skillnad. (pdf)

Malmö stad vill ha blandade högstadieskolor där barn från olika stadsdelar möts. Men när fattigare barn flyttas till populära skolor tar medelklassen sina barn därifrån. Vad får det för konsekvenser? (webb-radio)

Eurydikerapporten ”Towards Equity and Inclusion in Higher Education in Europe” utvärderar hur väl 36 länder lyckats anpassa sina nationella system efter de tio principer och riktlinjer för jämlikhet och inkludering som de så kallade EHEA-länderna kommit överens om.

Det är hög tid att utforma en skol­politik efter lagens mål om likvärdighet och som inte tillåter val mellan ”bra” eller ”dåliga” skolor. Det skriver debattörer från Nätverket för en likvärdig skola.