Rapporten har följt utvecklingen gällande ett antal nyckeltal kopplat till läromedelsinköp i Sveriges kommuner. Läromedelsbarometern ger en lägesbeskrivning av likvärdigheten i kommuner och regioner i Sverige och undersöker närmare vilka faktorer som påverkar hur läromedel prioriteras. (pdf)

En ny kartläggning visar på fortsatt stora skillnader mellan Sveriges kommuner vad gäller satsningen på läromedel per elev. Samtidigt som fler kommuner satsar mer på läromedel, blir det allt större skillnader mellan de som satsar mest och de som satsar minst.

I den politiska debatten talas det ofta om rätten till likvärdig vård och skola. Men vad betyder det? Är det möjligt? Är det ens eftersträvansvärt? skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Tisdagen 6 december överlämnade facken inom utbildning en rulle med 20 058 underskrifter till Sveriges skolminister Lotta Edholm. Ett upprop för en likvärdig skola. "För våra skolledarmedlemmar lyfte vi särskilt vikten av politisk samsyn och långa breda överenskommelser för skolan som möjliggör en förändring", konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Pojkar presterar sämre i skolan än flickor. Genom att skylla på en ”antipluggkultur” kan det svenska utbildningsväsendet friskriva sig från ansvar. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdigheten? Det är mycket svårt att säga, är det korta svaret.

Den som även pluggar ­hemma lär sig mer. Det ­säger ­rektor Jessica ­Grandin på Backebo­skolan. Trots det ­införde hon ­läxstopp på ­skolan för tio år sedan. "Ger du läxor förstärks ojämlikheten", säger hon.

Eleverna lägger ner allt mindre tid på läxor. På 20 år har läxläsandet ­nästan halverats. "En mycket dålig utveckling som kan få negativ effekt för likvärdigheten i skolan", säger Isak Skogstad, lärare och skolpolitisk expert för ­Liberalerna.

En ny statlig utredning, lanserad av förra regeringen, vill att fritids byggs ut till att avgiftsfritt inkludera alla barn i åldrarna 6-9 – genom att ta pengar från skolans likvärdighetsbidrag. Det skulle inskränka det kommunala självstyret, innebära mindre pengar till vanlig skola, och ändra fritids syfte, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har påbörjat dialoger med landets alla skolhuvudmän för att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet för elever med funktionsnedsättningar. Men nu står satsningen plötsligt utan finansiering, skriver representanter för flera organisationer.

Förskollärare i olika kommuner kan ha ansvar från i snitt 7 upp till 25 barn, visar en ny rapport. ”Det innebär att det blir en bristande likvärdighet”, säger Monica Sonde vid SKR.