Staten måste ta över ansvaret för resursfördelningen till skolorna, anser Lärarnas Riksförbund, som pekar på orättvisor i Uppsalaområdet.

Skolans bristande likvärdighet måste bli en central valfråga i nästa riksdagsval. Vill de ansvariga för skolan kunna se sina ungdomar i ögonen i framtiden måste de rätta förutsättningarna finnas i skolan, skriver Bo Jansson, ordförande Lärarnas riksförbund, och Jonas Wedberg, distriktsordförande Lärarnas riksförbund Sjuhärad.  

Valet av skola och vilken kommun man bor i spelar allt större roll för hur elever klarar sig i skolan. Det är slutsatsen i en riksomfattande rapport som Lärarnas riksförbund presenterade på tisdagen.

Från att så sent som i mitten av 1990-talet ha haft ett av världens mest likvärdiga och högpresterande skolsystem, så har vi i dag ett skolsystem där resultatskillnaderna mellan olika skolor och elever är stora och ökande, samtidigt som den genomsnittliga kunskapsnivån tycks sjunka relativt andra länders. Detta visar Lärarnas Riksförbunds nya undersökning.

En löpsedel skrek ut att här kunde man läsa hela listan över Stockholms sämsta skolor. De kunde lika gärna ha skrivit: "Här bor Stockholms värsta ungar och här finns stans ­sämsta lärare", skriver Annica Grimlund, chefredaktör Lärarnas tidning.

Uppsalas modell för att fördela resurser till skolorna utifrån elevernas olika förutsättningar är framgångsrik, skriver Boel Vallgårda, uppdragsstrateg, i en debattartikel.

Segregerade kommuner har blivit bättre på att fördela sina skolresurser utifrån elevernas sociala bakgrund. Men fler insatser behövs. Det konstateras i en ny rapport från Skolverket.

Kommuner med stor skolsegregation fördelar allt mer resurser till sina skolor utifrån elevernas sociala bakgrund. Samtidigt behöver uppföljningen av hur resurser används bli bättre, menar Skolverket i en ny studie.

Lärarnas Riksförbund vill se en ökad statlig styrning och finansiering av skolan och har tagit fram en modell som ska säkerställa att alla elever i grundskolan får samma möjligheter.

En ny rapport från Ernst & Young pekar ut resursfördelningen som en orsak till skolans minskade likvärdighet.

Att införa ett nytt finansieringssystem för skolan ser Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsnämnd, ingen nytta med.

Skolorna har blivit mer olika på grund av det fria skolvalet. De duktigaste eleverna söker sig till bättre skolor, vilket får snittet att sjunka i skolorna de lämnar efter sig. Innebär det att dessa skolor därmed har blivit sämre? skriver SvD.