När staten satsar på skolan, går pengarna inte till de skolor som behöver dem mest. Nu vill utbildningsministern se till att statsbidragen delas ut mer efter behov.
Den förra regeringens satsning på förstelärare i utanförskapsområden har blivit en besvikelse på flera håll. I till exempel Malmö är det en enda skola, Rosengårdsskolan, som fått de extrapengar som det handlar om.
Statsbidragen går inte till de skolor som behöver dem mest. En ny granskning från Riksrevisionen visar att skolor med låga kunskapsresultat är sämre på att ta emot statsbidrag än skolor med höga kunskapsresultat. "Riksrevisionens granskning är en stark varningsklocka", säger Lärarnas Riksförbunds Bo Jansson.
Miljardsatsningarna på riktade statsbidrag till skolan har i lägst utsträckning gått till de skolor som bäst behöver dem, visar en granskning från Riksrevisionen.
Statliga bidrag riktade till skolor för att öka lärarnas kompetens och kvaliteten i undervisningen går inte till de skolor som bäst behöver pengarna. Det visar en rapport från Riksrevisionen. "Det är en svidande kritik mot politiken", säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Det är inte de skolor som bäst behöver pengarna som får den största delen av statsbidragen. Riksrevisionen säger efter en ny granskning att pengarna till skolsatsningar fördelas på ett orättvist sätt. Skolor med låga kunskapsresultat får mindre bidrag än skolor med bra resultat. Samtal med Margareta Åberg, riksrevisor.
Det är inte de kommuner och huvudmän som mest behöver det som söker statsbidrag för satsningar i skolan. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort. Och slutsatsen är att likvärdigheten åsidosätts på sina håll.
– Riksrevisionens granskning är en stark varningsklocka. Staten måste ta ett tydligare och mer övergripande ansvar för att skollagens mål om en likvärdig skola ska kunna förverkligas, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.
Skolor med låga kunskapsresultat tar i lägst utsträckning del av de statliga bidragen. Därmed riskerar statsbidragen att försämra likvärdigheten i skolan ytterligare, visar en granskning från Riksrevisionen.
Kommunerna måste nu se till att den verkligt avgiftsfria skolan blir verklighet. Frågan om föräldrarna ska betala för olika inslag i skolverksamheten måste helt och hållet bort. Det skriver Bengt-Urban Fransson.