Många elever som behöver anpassat stöd får inte det idag. Denna diskriminering mot elever behöver tas på allvar, skriver Sadaf Nasiripour och Mona Camara Sylvan (FI).

Politikerna måste sluta göra partipolitik av skolan och börja samarbeta. Svenska skolan måste bli likvärdig igen. Det skriver Ana Udovic, journalist och författare till boken "Generation Ego".

Vårt likvärdiga skolsystem var tidigare ett föredöme. Nu får Sverige kritik för att skillnaderna mellan skolor har ökat. Det skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.

Det har berättats för mig att lärare begärt att få inrätta svårare kurser för välmotiverade elever. Skolledningarna avslog begäran med argumentet att det var viktigare att omotiverade elever nådde målen. Är det likvärdighet, undrar professor Kjell-Åke Forsgren.

OECD har vid flera tillfällen konstaterat att likvärdigheten minskar och att resultaten riskerar att sjunka i skolsystem där eleverna differentieras i tidig ålder. Det skriver Erik Nilsson och Eva Minten, Skolverket, i en replik.

Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats sedan slutet av 1990-talet, och föräldrarnas utbildningsbakgrund är en av de viktigaste faktorerna för en elevs skolresultat (webb-tv).

Alliansens företrädare vägrar inse grundproblemet till de växande klyftorna i skolan – den ökande ojämlikheten, skriver Ibrahim Baylan (S).

Elever och föräldrar ska känna trygghet i att alla skolor ger likvärdiga möjligheter. Det menar Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Ofta framställs skillnader mellan kommuner som orättvisa, men ibland behövs variation för att det ska bli likvärdigt. Skillnader kan återspegla olika förutsättningar och olika uppfattningar bland invånarna. Statlig detaljreglering riskerar att hindra förbättringar, skriver ledamöterna i en SKL-beredning.

SKL hävdar att ökade skillnader mellan kommunerna skulle vara bra för kvaliteten i skolan, men detta går på tvärs mot såväl forskning som erfarenhet, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

På DN Debatt förespråkar Lärarnas riksförbund, Kungliga vetenskapsakademin och en universitetslektor mer statlig styrning, en ny myndighet och ett socioekonomiskt statsbidrag till kommunerna för att på så sätt ge de svaga eleverna mer resurser i skolan. Förslagen visar på okunskap om hur målstyrning fungerar, skriver managementkonsulten Mikael Flovén.

För att få ett tydligare statligt ansvar behöver ett annat finansieringssystem för den svenska skolan utredas. Det skriver Lärarnas Riksförbuds ordförande Bo Jansson idag på DN Debatt tillsammans med Per Kornhall, författare och ledamot i kungliga vetenskapsakademins kommitté för skolfrågor samt Bo Sundblad, universitetslektor, sakkunnig i betygsberedningen.