Skolresultaten i Stockholms utsatta förorter blir allt sämre. Samtidigt visar ett stödprojekt för de elever som har det svårast knappt mätbara resultat.

Lärare med pedagogisk högskoleexamen lämnar skolor i utsatta områden och söker sig till skolor där eleverna har välutbildade föräldrar.

Utvecklingen att lärare i allt större utsträckning söker sig till socioekonomiskt starka skolor har pågått i åtminstone tio år. Det menar Anders ­Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik och pedagogik vid Malmö högskola, som i sin forskning gjort flera analyser av Pisa-resultaten.

Smedshagsskolan går mot strömmen. Skolan ligger i ett område med många lågutbildade — och lockar till sig allt fler behöriga lärare.  

Skillnaden i hur skolorna lyckas rekrytera utbildade lärare växer. Förlorarna är elever med lågt utbildade föräldrar, visar Lärarnas tidnings granskning.

Att det så totalt saknas rättvisa när det gäller något så livsavgörande som utbildning gör mig så upprörd att glasögonen immar igen.

47 procent av friskolorna har inte en enda elev med lågutbildade föräldrar. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 16,5 procent. Det visar en rapport från Lärarförbundet, LR och LO som Pedagogiska magasinet har tagit del av.

De första avtalen mellan Skolverket och utvalda huvudmän med syfte att ge stöd för att förbättra elever kunskapsresultat är tecknade. Trollhättan är en av dessa. Med anledning av skolattacken på Kronan i slutet av oktober erbjuds kommunen stöd utifrån deras särskilda behov.

Nu tecknar vi de nio första överenskommelserna med kommuner och enskilda skolhuvudmän inom ”Samverkan för bästa skola”. Ytterligare tio överenskommelser tecknas inom kort. Dessutom tar vi nu ett beslut om att inleda samverkan med ytterligare fem huvudmän.

Skolverket har lämnat ett förslag på hur statliga bidrag kan fördelas så att skolor med de största behoven får mest pengar. Syftet är att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet.

Skolverket föreslår nu regeringen att införa en ny modell för hur statens bidrag till olika skolor ska delas ut. Den innebär att stora behov också ska innebära höga statsbidrag. Avgörande blir bland annat hur många elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar det går på skolan.

Under flera år har skolfrånvaron varit hög i Karlskoga/Degerfors och det har inte funnits något likvärdig arbetssätt bland skolorna. Nu startar ett nytt projekt för att fånga upp elever i ett tidigt skede och arbetssättet ska genomföras lika på alla skolor.