Likvärdigheten i svenska kommuner är undermålig, enligt rapporten Lika tillgång till lika utbildning. Rapporten visar att stora olikheter kännetecknar svensk skola när det gäller kommunernas elevresultat, likvärdighet, resursanvändning, lärarlöner och behörighet.

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner undervisas eleverna av välutbildade och legitimerade lärare, i andra av personal som saknar såväl ämneskunskaper som pedagogisk skicklighet. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.

Skolornas fysiska resurser och utrustning är mycket viktiga och skolpolitiken måste i större grad kompensera för elevernas och närområdets olika förutsättningar, skriver Pär Isling Poromaa, lektor och gymnasielärare.

I Skärholmens skolor klarade bara sex av tio elever gymnasiebehörighet våren 2015. På Kungsholmen kom i stort sett samtliga in på gymnasiet. Klyftorna växer och nu laddar de två största partierna i Stadshuset för ”Slaget om skolan”.

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt: En stor andel outbildade lärare.

Dåligt fungerande skolor ska få pengar och hjälp direkt av staten via Skolverket. Den permanenta satsningen kan omfatta hundratals skolor.

Gång på gång får vi höra att just vår skola är en dålig skola, en skola som enligt en del ”tyckare” inte borde få finnas, skriver försteläraren Sofie Nilsson på Rosengårdsskolan i Malmö.

Föräldrars utbildning verkar ha fått ökad betydelse för betygen. Elever med föräldrar med höga inkomster får även mer stöd hemifrån när resurserna minskar i skolan.

Varje skolkommun och varje skola måste vara tillräckligt bra. Det räcker, skriver Helsingborgs Dagblad på ledarplats.

Föräldrars utbildning har fått större betydelse för elevernas betyg. Det visar en svensk studie av betygen i årskurs nio mellan åren 1988 och 2014.

Elevers sociala bakgrund betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Enligt Skolverkets beräkningar förklarar elevens hemförhållanden hälften av deras studieresultat. Varför är det så?

Skolsystemet har tappat fokus på kunskap och likvärdighet. Socioekonomiskt svaga pojkar och nyanlända elever drabbas mycket hårt, samtidigt som skolan har stora ordningsproblem. Det vill lärarstudenternas Isak Skogstad och SSU:s Linus Glanzelius ändra på.