”Regeringen förverkligar nu en rättvisare fördelning av resurserna, vilket är bra. Men en förändring för att få mer blandade klasser i våra skolor lyser ännu med sin frånvaro”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Monica Forsberg var lärare på Arabyskolan när den lades ner 2013. Beslutet togs emot med chock och uppgivenhet av lärarkåren – och hade kunnat undvikas, tror hon.

”Förändringen är något vi gör för barnens skull, då vill vi ha staten med oss i uppfattningen om att det som är bäst för varje enskild elev faktiskt det som betyder något”, skriver Kenneth Nilsson (S).

De här skolorna har lagts ner helt eller delvis på grund av låga studieresultat och eller stökig skolmiljö samt elevflykt/vikande elevunderlag.

Nästan var femte elev som gick ut nian i våras var inte behörig till gymnasiet. Flera skolor med dåliga studieresultat har under de senaste åren lagts ned.

Landets 25 största kommuner omfördelar i år drygt 3,5 miljarder kronor till grundskolor utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar. Men effekten vet man inte mycket om. De få utvärderingar som gjorts har inte visat på några positiva effekter, skriver Dagens Samhälle.

Landets 25 största kommuner omfördelar i år drygt 3,5 miljarder kronor till grundskolor utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar. Men effekten vet man inte mycket om. De få utvärderingar som gjorts har inte visat på några positiva effekter, skriver Dagens Samhälle.

Skolor måste bli lättare att jämföra. Det anser skaparna av Skolguiden, som mäter högstadieskolors resultat och nu kartlagt Uppsalas ­skolor. "Föräldrar måste ­kunna välja den skola som man tror är bäst för barnen", säger vd Mats Olin.

Kommunerna lägger flera miljarder kronor i extra stöd till skolor med svåra socioekonomiska förutsättningar. Och staten utlovar nu ytterligare 6 miljarder. Men enligt de få utvärderingar som gjorts ger mer pengar inte bättre skolresultat.

Lärare och annan skolpersonal som verkar i utanförskapsområden bedriver ett tvåfrontskrig – dels genom att arbeta vid svagare skolor och dels mot den sociala misär som redan finns i området, skriver Anela Murguz på ledarplats.

"Vi har sett att kunskapsresultaten har börjat vända uppåt men likvärdigheten fortsätter att sjunka, så det här är väldigt viktiga pengar”, säger Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund. (webb-tv)

Den mest rigorösa forskningen, i Pisa och i nationella kunskapsmätningar, har hittills inte indikerat att grundskolesystemet som sådant har blivit mindre jämlikt över tid. Ny empiri, snarare än hypoteser, får utvisa om det finns skäl att revidera denna slutsats i framtiden, skriver Gabriel Heller Sahlgren, i en replik.