Tre grundskolor i Norrköpings kommun kommer att delta i Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola”. Syftet är att förbättra kunskapsresultaten och öka likvärdigheten på skolorna.

Varför krockar huvudmännens styrning och rektorernas behov av friutrymme? Vi ställde frågan till Marie Sköld, områdeschef i Torslanda i Göteborgs kommun.

För första gången på över tio år minskar skillnaderna mellan Stockholms skolor. I skolor med låga resultat har det skett kraftiga förbättringar – samtidigt som det har gått sämre för skolor med höga resultat.

När skolan inte klarar att skapa jämlika möjligheter är det LO-medlemmarnas barn som drabbas hårdast. Resursstarka föräldrar kan kompensera genom att oftare läsa läxor med barnen. Arbetarföräldrar har inte resurser att göra det i samma utsträckning. Vi föreslår nu en stor välfärdsreform – införandet av lärfritids, skriver företrädare för LO.

Likvärdigheten i skolan måste säkras. Låt föräldrar och elever välja, men därefter ska skolor göra ett urval av elever som speglar samhället. Närhetsprincip och familjeförtur ska bli mindre viktigt. Det skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU.

Flera forskare har i en debattartikel riktat hård kritik mot det svenska skolsystemet. Och utbildningsminister Gustav Fridolin håller med om stora delar av kritiken. "Vi måste återbygga jämlikheten i systemet, det vi brukade vara allra bäst på i Sverige."

Den prisbelönta Nyköpingsmodellen har ökat både elevernas kunskaper och likvärdigheten i skolan. Nu hoppas vi på en skolvalsmodell som inte motarbetar de goda resultaten, skriver de båda S-politikerna Veronica Andersson och Kent Pettersson.

Vi behöver därför en mer kompensatorisk finansiering som ger mer till skolor med mindre gynnsamma förutsättningar. Inte minst måste staten ta ett större ansvar för att stötta kommunerna för att det ska vara möjligt, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet med flera.

Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, efterfrågar ett paradigmskifte för den svenska skolan. Nu är han aktuell som redaktör för boken "Kunskapssynen och pedagogiken". Vår kolumnist, läraren Isak Skogstad, intervjuar.

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Om mindre än ett år är det tänkt att den nya skolorganisationen i Göteborg ska vara i gång. Förberedelserna pågår för fullt, och tanken med det hela är en kvalitetsmässigt mera jämlik förskola och skola, oberoende av vilken stadsdel eleverna bor i.

Vinstdrivande friskolor bidrar till segregationen och den allt större bristen på likvärdighet som är en viktig orsak till resultatförsämringarna i den svenska skolan, skriver Hans-Åke Scherp (V).