Bakom den grå statistiken om gymnasiebehörighet som VF publicerade igår, gömmer sig en ännu mörkare verklighet. I alla fall för killarna. Det skriver Susanne Sjöstedt på ledarplats.

Fokuset på utanförskapsområden i storstäder riskerar att skymma glesbygdsskolornas utmaningar och behov av stöd. Det är förödande för nyindustrialiseringen, skriver Berättarministeriets Dilsa Demirbag-Sten och Claes Nordmark (S).

Den svenska skolan inte längre är en skola för alla. Det finns alltför stora skillnader mellan skolorna och de förmår inte att kompensera för elevers skilda förutsättningar. Elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten, skriver Emma Wange på ledarplats.

En granskning från Skolverket visar utbildningsnivån på små bruksorter fortsätter att vara låg. Och att skolor väljer att inte göra något åt det.Så ska Mogaskolan i Svenljunga ändra på det.

Resultatet från granskningen visar på stora kvalitetsbrister. Samtliga granskade skolor har bedömts behöva utveckla sitt arbete. Det är viktigt att just de skolor som har svårare förutsättningar är medvetna om detta och anpassar verksamheten utifrån de lokala behoven. (pdf)

Det finns betydande skillnader mellan skolor beroende på var i landet de ligger. Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå har ett viktigt uppdrag i att stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem en bred bild av möjliga studie- och yrkesval.

Elever på orter med låg utbildningsnivå behöver allt stöd de kan få av skolan. Men i stället nöjer sig skolorna ofta med ”good enough”, enligt en ny granskning. "Det är ett oroväckande resultat", säger Skolinspektionens Helén Ängmo.

Stiftelsen Berättarministeriet lanserar nu en unik visualisering av skolor utifrån socioekonomiskt index. Enligt sammanställningen ligger de mest utsatta skolorna utanför större tätbebyggelse, skriver Dilsa Demirbag-Sten och Sveriges Lärare.

Social mobility expert says mindset in many schools requires children to be ‘middle-class clones’ to succeed.