En högre andel elever med utländsk bakgrund påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasiet än elever med svensk bakgrund och vid 25-26 års ålder är en högre andel med utländsk bakgrund som har en högskoleexamen, visar en ny rapport.

Skolor i utanförskapsområden presterar sämre i PISA än skolor i icke utsatta områden. Glappet motsvarar fyra års kunskap. Katharine Birbalsingh, vars skola har genomfört en revolution i ett engelskt utanförskapsområde, häpnar: ”Vad jag förstår så pratar ni inte ens om disciplin i Sverige”, säger hon.

Vi kan inte nöja oss med en skola där elevernas bakgrund avgör deras skolgång. Det skriver Anela Murguz på ledarplats.

Skolministern behöver en stadig blick på skolans fem stora problem som Skolverket pekar på i sin lägesbedömning. Hon borde också instruera Skolverket att inte flumma till sina rapporter och bedömningar som nu sker. För demokratins skulle bör myndigheterna vara raka och tydliga i sin kommunikation om orsak och verkan, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Skolverket publicerade på fredagen sin årsrapport. Den handlar om tillståndet i skolväsendet, och det är nedslående läsning, skriver Tobias Wikström på ledarplats.

Politikerna är överens om att skolan måste förbättras. Frågan är varför de inte redan har slopat kösystemet till friskolor, garanterat att alla elever får det stöd de behöver och sett till att de bästa lärarna undervisar i de svåraste skolorna, skriver DN på ledarplats.

Alla lärare ges inte förutsättningar att bedriva god undervisning. Skillnaderna mellan huvudmän och skolor skapar ett tudelat system, konstaterar Skolverket i en ny rapport.

I Skolverkets lägesbedömning har det blivit ännu tydligare än tidigare att vilken utbildningsbakgrund elevens föräldrar har fått allt större betydelse för möjligheterna att som elev lyckas i skolan.      

Klyftorna i i den svenska skolan ökar och socio-ekonomisk bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten, det skriver Skolverkets Peter Fredriksson på DN debatt.

Klyftorna i svensk skola ökar, och stödet till dem som behöver det sätts in för sent eller ibland inte alls.För att vända utvecklingen krävs att staten på vissa håll tar ett större ansvar, skriver Skolverkets Peter Fredriksson på DN Debatt.

I Skolverkets lägesbedömning 2023 ger Skolverket en samlad bild av situationen och utvecklingen i skolväsendet. (pdf)

Skolorna klarar inte att kompensera för elevernas olika förutsättningar, och socioekonomisk bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten. Det finns betydande skillnader i tillgången på behöriga lärare, och läromedel saknas i stor utsträckning, skriver Peter Fredriksson, Skolverket.