Förslagen om extra studietid för elever har börjat nå ut till lärarna. Och det tas emot med öppna armar. – Äntligen, jag får gåshud, säger engelskläraren Ulrica Björkblom Agah.

Regeringens utredare Pontus Bäckström tror inte på idén om obligatorisk lovskola för elever som har halkat efter i skolan. Han föreslår istället att skolorna ska erbjuda obligatorisk undervisning i anslutning till skoldagen.

Krav på halvklassundervisning och obligatorisk undervisning för elever som inte klarar målen. Det är huvudförslagen i utredningen som presenterades under fredagen. "Vi föreslår tre försöksår för att se vad som funkar bäst", säger Pontus Bäckström, regeringens särskilda utredare.

Idag har Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det överlämnat sitt betänkande Förstärkningsundervisning i skolan – En försöksverksamhet för fler behöriga elever. Utredningen föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras för att utpröva en framtida reform som ska ge grundskoleelever förstärkningsundervisning.

Varje år lämnar 15 000 ungdomar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är inte professionernas fel, utan systemets. Det behövs en grundläggande reform, med avstamp i 1969 års läroplan, baserad på försök med förstärkningsundervisning, skriver regeringens utredare Pontus Bäckström.

Rapport med syfte att ge politiker och tjänstepersoner underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. Årets tematiska rapport fokuserar på barns närvaro och vistelsetider. Här presenteras resultat från två enkätstudier, kommunexempel samt statistik på närvaro och vistelsetider från ett begränsat antal kommuner. (pdf)

Skolans kompensatoriska uppdrag får inte slarvas bort på oprövade insatser. Det kan vara värt med en tillbakablick när det gäller undervisningen i matte, skriver docent Johan Prytz.

Elevers bostadssituation är en bidragande orsak till att det går sämre i skolan för vissa barn jämfört med andra barn. Den internationella studien TIMSS visar att elevers hemresurser påverkar kunskaperna i matematik och naturvetenskap. Hör Tomas Andersson som är rektor för Akalla grundskola utveckla kunskapsskillnaderna

För Sverige har inte bara ryckt upp sig sedan tidigare år. Matteresultaten för fjärdeklassarna är de högsta sedan de började mätas 2007 och för åttondeklassarna högre än vad de varit någon gång under 2000-talet. Det skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Svenska elever har blivit bättre på matematik. Eller har de egentligen det? skriver SvD:s Maria Jelmini.

Svenska åttondeklassare ligger på topp 10-listan bland alla deltagarländer, och eleverna i årskurs 4 har aldrig presterat så bra. Samtidigt ökar klyftorna mellan eleverna och fler tioåringar ligger på den lägsta kunskapsnivån. Hör Johan Pehrson (L) och Amanda Lind (MP). (webbradio)

Å ena sidan: glädjeyra över resultatökningen. Å andra: en tredjedel av eleverna presterar på lägstanivå i Timss. "Jag oroar mig mycket över skillnaderna", säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.