Ny forskning från Mälardalens högskola visar att det går att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering.
Den ställning som en nioårig pojke fastnade i på en skolgård i Umeå kommer att fortsätta säljas som vanligt. Detta eftersom företaget menar att det inte är en produkt avsedd för lekplatser.
I sommar träder den nya läroplanen för förskolan i kraft och med den kommer en del saker att förändras. Vi träffade Ida Byhlin, programansvarig på förskoleprogrammet på Höskolan Dalarna för att reda ut vad som händer.
Uteleken och förskolegården är en stor, viktig del av barnens vardag och utveckling. Vi besöker en förskola som byggde om gården från gråbrun tristess till kreativ oas, förskolor som skapar trygghet i oroliga omgivningar och hör vad experter har att säga.
Det är bra med säkra lekplatser. Men blir det för säkert, kan det hämma barnens utveckling. Det menar Anders Wånge Kjellsson, som är expert på skol- och förskolegårdar.
På Äppelängen visar förskolebarnen upp sina egna leksaker på måndagar. Samlingarna är poppis bland både barn och vuxna – och ger möjlighet att se det enskilda barnet.
Plastfigurer, pinnar eller både och? Förskollärarna vi har träffat har olika tankar om vad barnen ska leka med – och hur. Vi bjuder också på en resa i historien, som visar hur leksaksindustrin speglat samhällsutvecklingen.
Både elever och personal är oroliga att någon ska falla ner från berget på skolgården och vill att det ska byggas ett staket. Men istället målas ett gult streck.
Mer lek og medvirkning fra barna. Mindre testing, prøver og kommune-standardisert undervisning i klasserommet. Det vil skolebyråd Inga Marte Thorkildsens (SV) bruke mer krefter på i Osloskolen.
Med Kunnskapsløftet i 2006 forsvant mye av leken i skolen. Barnepsykiatere mener det er skadelig for mange barn. Andreas valgte hjemmeundervisning med pappa.