Köpeläxhjälp i sig kan vara guld värd för den enskilde, men där den utvecklats till en nödvändig extraskola har den skadat utbildningssystemet allvarligt. Läxhjälpen är ett symptom på att saker inte står rätt till i skolan, skriver Peter Kjällkvist (FP), i en debattartikel

Regeringen vill att familjer som köper läxhjälp ska få göra Rut-avdrag för hushållsnära tjänster. Förslaget kritiseras av oppositionen, lärarfack och Skolverket. Kritiken bygger dock på tre tankefel, skriver Marika Formgren på ledarplats.

Att läxhjälpsbranschen har exploderat säger något om att svensk skola i allt mindre utsträckning klarar av att ge alla barn och ungdomar samma förutsättningar och utmaningar, skriver Magnus Nilsson, förbundsordförande Socialdemokratiska studentförbundet.

Utbildningsminister Jan Björklund avfärdar Skolverkets varningar för att ett rut-avdrag för läxhjälp kan öka skillnaderna i studieresultat ytterligare.

”Ger fler barn hopp om att klara skolan” anser industrin. Tunga myndigheter eniga mot förslaget. Det visar genomgång av remissvaren till förslaget om rutavdrag för läxhjälp.

Skattesubventioner för läxhjälp är pengar som används på fel sätt. Det här är resurser som borde gå in i skolan och bli till del för alla, skriver Metta Fjelkner, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel.

Var är den liberale ledaren när ett annat av liberalismens ben ska stöttas – statens uppgift att ge alla barn så lika möjligheter det går? Så att även barn från mindre bemedlade hem kan bli spetsforskare. Hittills har Björklund varit knäpptyst, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Att föräldrar uppmuntras att engagera sig i sina barns studier är bara bra. Det viktiga när fler och fler köper läxhjälp är att de kostnadsfria alternativen byggs ut så att alla som behöver stöd också får det, skriver Johannes Åman på ledarplats.

Istället för avdrag för läxhjälp efter skolan borde regeringen ha för sitt fokus att bidra till att skolan har tillräckligt med resurspersoner som kan bistå eleverna redan i skolan, skriver Laholms Tidning på ledarplats.

Med Rut-avdrag för läxhjälp skapar regeringen ett orättvist resursfördelningssystem. Skolan får minskade anslag samtidigt som pengarna skickas till resursstarka elever från akademiska hem, skriver Rossana Dinamarca (V), riksdagsledamot, i en debattartikel.

Att påstå att avdraget leder till ökad segregering är dock att sprida en vrångbild av ambitionerna hos dem som bor i svagare områden. Även där jobbar folk hårt. Även där vill förstås föräldrar hjälpa sina barn, skriver Per Gudmundson på ledarplats.

Rut-avdraget för läxhjälp gynnar elever med rikare föräldrar och ökar skillnaderna mellan elever.