Under nästa år satsar Kulturrådet 15 miljoner kronor för att öka läskunnigheten i Sverige. I samarbete med bland annat Skolverket ska man ta fram ett handlingsprogram för pengarna, som ska användas till läsfrämjande insatser, samt att följa upp dessa.
Det behövs fler aktörer som arbetar med skolan när det gäller läsning – inte färre. Läsförståelse är avgörande för lärande inom andra områden, skriver Ann Katrin Agebäck, direktör för Centrum för Lättläst.
Många har svårt att läsa brev från myndigheter, liksom tidningar och böcker. Internerna Tony och Hussein har under hösten deltagit i ett projekt som fått dem att bli mer sugna på bokläsning.
Den svenska skolans kris syns inte i statistiska jämförelser. Inte heller går att utifrån sådana generaliseringar dra några mer avgörande slutsatser om vad den enskilde eleven verkligen lär sig på lektionerna. Det skriver Borås Tidning på ledarplats.
– Det som barnen faller på är att läsa bortom texten. Att man kan värdera, kritiskt granska och tolka texter. Det säger Camilla Segertoft, som undervisar sina elever i konsten att läsa och att hitta olika lässtrategier.
För att komma till rätta med svenska skolelevers bristande läsförståelse krävs en ny syn på läsning i skolan. Men framför allt måste svenska pappor lära sig att föregå med gott exempel, skriver läsambassadören Johanna Lindbäck.
– Regeringens satsning på "Läslyftet" är nödvändigt och angeläget. Det är särskilt viktigt att det är en satsning på fortbildning i just metodik för svensklärare, säger Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
Svenska elevers läsförmåga har sjunkit i internationella mätningarna Pisa och Pirls. Nu satsar regeringen 300 miljoner kronor på Läslyftet – en fortbildning för lärare i metoder för läsning och skrivning.
Svenska elevers läsförståelse har försämrats under 2000-talet. Regeringen satsar därför 300 miljoner kronor på att utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning, Läslyftet.