Utbildningsminister Jan Björklund genomför under hösten och våren en lästurné till skolor runt om i Sverige. Han träffar lärare och elever för att prata om hur man arbetar med läsutveckling.
Svenska elever läser allt mindre och får allt sämre läsförmåga – och här är en del av förklaringen: Många av deras lärare öppnar knappt en skönlitterär bok.
Var åttonde lärare under 40 har inte läst någon skönlitteratur alls det senaste året. En av tre läser max två böcker per år. Samtidigt går elevernas läsförmåga nedåt.
Det saknas sällan skäl att skaka om den offentliga smaken. Men vi får knappast bättre skolresultat av att slänga klassikerna överbord, skriver Ulrika Knutson i en krönika.
Överlägsen – men ändå hotad. Så framställs ofta litteraturen av bokvänner och handböcker i läsningens konst. Mest av allt odlas myten om den goda litteraturen i skolan, skriver Magnus Persson.
"Vilken ungdomsbok har betytt mest för dig?" undrade SvD:s Ylva Lagercrantz Spindler på Facebook. Svaren vällde in. Det fick henne att borra vidare i våra känslor för ungdomsboken och dess ställning i dag.
Nyligen gick barnboksförfattaren Stina Wirsén ut med att hon skulle sluta teckna figuren Lilla Hjärtat, och att förlaget inte heller skulle sälja böckerna. Och nu har även biblioteken i Botkyrka valt att plocka bort Lilla Hjärtat från hyllorna.
Clara Lindberg, lärare på Malmö latinskola, arbetar med storsäljaren "Hunger games" av Suzanne Collins i undervisningen. Clara Lindberg inspirerades av en krönika av Johanna Koljonen, som skriver att böckerna berör frågor om bland annat propagandamaskineri, mediesamhälle och diktaturer.