På Hjulsta grundskola är eleverna väl bekanta med alla som fått ta emot Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Se en film där Ulrika Lindmarker och Cilla Dalén berättar om skolans projekt Världens ALMA.
Alla varningsklockor har ljudit för svenska barns bristande läskunskaper. Men LasseMaja-författaren Martin Widmark, som nyligen fick guldmedalj av regeringen för sitt läsfrämjande arbete, är säker på att den nedåtgående trenden vänder nu.
Efter flera år av minskat läsande hos svenska pojkar har trenden vänt. När elever i årskurs 4–6 fick frågan av SCB om de läser böcker minst en gång i veckan svarade 64 procent av pojkarna ja. Det är en ökning jämfört med 2008–09, då 55 procent svarade ja. Siffran för flickor är högre, drygt 76…
Jan Björklund har det tufft. Svenska elever blir allt sämre på att läsa och skriva. Regeringens recept för att vända utvecklingen har gång på gång sågats för att det saknar vetenskaplig förankring.
När allt mer tid ägnas åt olika skärmar istället för att läsa böcker minskar läsförståelsen bland unga. Det är ett samband som medieforskaren Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet vill undersöks närmre. Hans resonemang känns igen även av lärare.
De lär inte barn att läsa – men kan locka fram läslusten. Runtom i Sverige pågår flera projekt där hundar är med för att lyssna på barn som läser. Fanny, 8 år, läser med hunden Cocos.
Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi.