Katarina Wennstams ungdomsböcker ger vuxna en inblick i livet bland unga idag. Böckerna är utmärkta för att få ungdomar att tala om jämställdhet och övergrepp.
En god läsförmåga är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig kunskap och vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Alla barn och elever behöver få förutsättningar att upptäcka läsningens möjligheter och utveckla sin läslust. Regeringen ger därför Skolverket i uppdrag att stärka läslovet. Insatserna ska stimulera läsintresset och väcka nyfikenheten för olika sorters litteratur.
Författaren Niklas Krog sitter på stol nummer sex i Svenska barnboksakademien. Varje år besöker han närmare hundra olika skolor för att prata om läsning. Krog oroas av växande skillnader mellan skolor och att en utbildningsunderklass skapas.
Det kommer direktiv från skolan. Barnet ska läsa högt. Fem, tio minuters uppmärksamhet är allt som krävs av föräldern, skriver Agnes Lidbeck i bokkrönikan.
Flickors resultat i matematik påverkas negativt av stereotypa könsföreställningar. Det är belagt i flera studier. Enligt ett franskt forskningsteam drabbas pojkar lika starkt av fördomar när de deltar i läsprov.
”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.
Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.
Läsförståelsen har blivit mycket bättre på Knutbyskolan i Rinkeby, sedan lärare och elever började arbeta mer metodiskt med språket. Men att få barnen att vilja läsa är en stor utmaning, där också föräldrar spelar en viktig roll.