På bildningsförvaltningen i Katrineholm är man inte nöjda med elevernas läs- och skrivkunnighet. Bland barn i första klass är det 15 procent av eleverna som inte klarar målen. Nu vill kommunen komma tillrätta med problemet med hjälp av en ny idébank.

Det beviljade beloppet i årets fördelning av bidrag till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek är 34 miljoner kronor – en höjning med 10 miljoner jämfört med föregående år. Uppsökande arbete och digital närvaro är en stark tendens under pandemin i kommunernas läsfrämjande verksamhet riktad mot barn och unga.

Nästan åtta av tio lärare uppger att elever som utifrån kartläggningen i läsa-skriva-räkna-garantin visat sig ha rätt till stöd, bara har fått det i liten utsträckning eller inte alls. Garantin är en skenreform, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Läsaktiviteter är sällsynta på fritidshemmet – och förknippas av eleverna med skolan. Det visar en färsk forskningsstudie från Linköpings universitet.

Häng med på bokmellis! Marcus Ramstedts arbete med högläsning på fritidshemmet i Höör ger ringar på vattnet. Både i form av djupa samtal och att eleverna leker rollekar baserade på böcker.

Regeringen lyfter fritidshemmens roll för att stimulera barns läslust i skrivelsen "Barns och ungas läsning" från tidigare i vår. – Språk och kommunikation är en central del av läroplanens avsnitt om fritidshemmet, säger utbildningsministern Anna Ekström.

Så fungerar Läsa–Skriva–Räkna-garantin två läsår efter start. (pdf)

Nästan varannan lågstadielärare anger att skolledningen inte anpassat verksamheten för den åtgärdsgaranti som ska se till att elever får rätt stöd tidigt, visar en ny undersökning.

När eleverna inte får det kollektiva lässtöd de behöver faller många, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Den mest effektiva vägen till läslust och medie- och informationskunskap går via stärkta skolbibliotek och respekterad skolbibliotekariekompetens, skriver Anna Troberg, DIK.

Det är oroande att 15-åringar inte kan skilja fakta från åsikter. Men läsning är mycket mer än tekniskt manövrerande bland källor, skriver DN på ledarplats.

Svenska 15-åringar ligger i topp vad gäller att sitta framför datorskärmar. Det är varken bra för kropp eller knopp. Däremot bör de läsa mer böcker – det skulle gynna även deras digitala lärande, skriver Expressens ledarredaktion.