Läslovet är snart här – men vad ska vi läsa egentligen? Här tipsar Erik Cardelus om tre ny utgivna kvalitetsböcker, tätt knutna till lärare och lärande.

Niornas slutbetyg i svenska i våras var de sämsta sedan det nya betygssystemet infördes 2013. Och andelen underkända var den högsta hittills. "Elever måste läsa mer i skolan, vi svensklärare mäktar inte med när vi ska kompensera för att de läser så lite i andra ämnen", säger läraren Hanna Garberg.

På förskolan Fantasia i Varberga har förskolläraren Katarina Kroon skapat en magisk miljö för högläsning som inte bara fångar barnens intresse utan också främjar deras språkutveckling.

Enligt forskning har barn som börjar träna på språkljud och bokstavskännedom redan i förskolan lättare att lära sig läsa och skriva på lågstadiet. Pedagog Malmö lyssnade på en föreläsning i ämnet på årets bokmässa i Göteborg.

Regeringen har beslutat att förordna bibliotekschefen Tommy Bildström, läsfrämjaren Anneli Glamsare, rektorn Torbjörn Hanö och professorn Christina Olin-Scheller till nya ledamöter i läsrådet vid Statens kulturråd. Förläggaren Ulrika Caperius och skolbibliotekarien Eric Haraldsson omförordnas som ledamöter. Läsrådet inrättades 2021 som ett rådgivande organ under Kulturrådet med fokus på läsfrämjande insatser för barn och unga.

Dagens skolkris har flera orsaker. En är bristen på kartläggning av faktiska kunskaper, en annan är individualiseringen av undervisningen. Men det finns vägar framåt, skriver hjärnforskaren Martin Ingvar.

Det är en klen tröst att lärarbristen och utmaningen när det gäller att höja kunskapsnivåerna inom matte, naturvetenskap och läsning är ett generellt problem för den rika världen, skriver Ulla Hamilton i krönika.

Det måste finnas en bok för den som upplevt något men som inte kan formulera sig eller har hittat någon att anförtro sig åt. Det svåra riskerar annars att bli tystat, nedtryckt och paketerat i ren överlevnad, skriver Anne-Marie Körling.

Lagom till höstlovet ger Svenska Akademien poesiböcker till alla Sveriges mellanstadieskolor. Äldre svenska dikter samsas med nyskrivna i antologin ”Tid för poesi”.

INSÄNDARE. Skolans mer eller mindre genomarbetade läsundervisningsmetoder har gett svaga resultat och inte nått målet. Regler är till för att brytas – särskilt när det gäller barnens läsglädje, skriver Tomas Kroksmark

Regeringen ger OECD uppdraget att starta en ”internationell kriskommission” för att granska kunskapstappet i den svenska skolan. Framför allt den försämrade läsförmågan.

Sifforna visar på skillnader i kunnade mellan elever som har invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen.