Lärarna och eleverna inom modersmålsundervisningen i Södertälje har med stort engagemang och inspirerande idérikedom funnit vägar att sprida språk- och läslust på många olika språk. Kulturrådet korar dem till Årets bokväckare 2021!
I hundratals år har de flesta i Sverige kunnat både lyssna, tala, läsa och skriva. Men något är på väg att hända, skriver Anna-Karin Grahn, krönikör och rektor i Lycksele.
Vi har nästan glömt bort dem: alla de fördjupnings- och bredvidläsningsböcker som för några decennier sedan fanns i praktiskt taget alla klassrum och i merparten av skolbiblioteken, skriver debattören Rolf Ekelund.
Läsförmågan hos svenska lågstadieelever har generellt inte påverkats under pandemin, visar en ny rapport. "Att inte stänga skolorna verkar ha varit ett bra beslut," säger Anna Eva Hallin, biträdande lektor vid Karolinska institutet.
Regeringen har beslutat att inrätta ett nytt Läsråd, med ansvar för att främja läsandet i Sverige. Nu har ordföranden utsetts och det är Kajsa Ravin, Kulturrådets generaldirektör, som får ansvaret.
Nej, det är inte farligt att inte förstå. Men förklara det för dagens elever som sedan födseln skolats i att allt de presterar ska mätas, värderas och bedömas, skriver svenskläraren Charlotta Hemlin apropå debatten om att unga också måste läsa litteratur de inte begriper.
Det saknas böcker i skolan, vilket ger stora konsekvenser på elevernas utbildning, enligt gymnasieläraren Sara Lidberg från Borås. Hon menar att eleverna möter färre texter när undervisningen digitaliseras, vilket påverkar elevernas läs-, skriv- och ordförståelseförmåga.
Det är bokbranschens största projekt någonsin för att öka barnens läslust: över 1 200 fjärdeklasser tävlar om en resa till Astrid Lindgrens Vimmerby. Och fler klasser kan det bli.
Skolbiblioteket på Sofielundsskolan är ett av flera skolbibliotek i Malmö som fått utmärkelsen “Skolbibliotek i världsklass”. Bakom ligger ett integrerat pedagogiskt arbete med fokus på läskunnighet på lågstadiet och källkritik på högstadiet.