Anpassa inlärningen till verkligheten – det finns många vägar till lärande. Det skriver digitaliseringsläraren Heidi Henftling.

Det finns ett stort intresse för läsfrämjande arbete och en ambitiös läskunnighetsstrategi som ska hjälpa skolor och kommuner att väcka folks läslust. Pengarna som satsas på arbetet är ändå små.

Debatten om en svensk litteraturkanon är igång igen, efter den nya regeringens skrivelse i Tidöavtalet. Vesna Prekopic har läst formuleringarna och undrar varför inte alla applåderar, skriver DN:s Vesna Prekopic.

Forskning, Pisaundersökningen och Skolinspektionen visar på att många elever inte läser någonting alls om de inte tvingas till det, och att skolan är för dålig på att motverka den trenden. Läraren och författaren Karin Herlitz menar att det krävs konkreta förändringar av huvudmännens prioriteringar, och av lärares förutsättningar.

Sämre läsundervisning = sämre läsning. Det menar Skolinspektionen som ger bakläxa till svensklärare på 20 av de 25 skolor som ingår i myndighetens granskning av det läsfrämjande arbetet.

Företaget Inläsningstjänst förser en mängd svenska skolelever med böcker i digitalt format. Men för dem som skriver böckerna är det ingen bra affär. De låga digitala ersättningarna har fått författaren Elisabeth Östnäs att överväga att sluta skriva.

Föreläsaren, läraren och författaren Anne-Marie Körling håller med i Skolinspektionens kritik – lärare pratar för lite om elevernas egen läsning. – Och när det gäller läsning så måste vi sätta i gång – vi får pilla bort något annat, säger hon.

Grundskolor gör inte nog för att stimulera eleverna att läsa. Trots att god läsförmåga är avgörande för att lyckas med studierna fångas inte elevernas läsintresse upp i tillräcklig grad.

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot grundskolors läsfrämjande arbete. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Läsningen bland barn och unga fortsätter att minska. Det oroar Skolinspektionen, som granskat 25 slumpvist utvalda skolor för att se hur de arbetar med läsning. Samtliga behöver utveckla sitt läsfrämjande arbete, visar rapporten.

I vecka 44 infaller Läslovet. I skolor över hela landet planeras en rad aktiviteter för att uppmuntra läsandet inför den. Men Monika Neuman, rektor på Boo Gårds skola i Nacka, har läsandet i fokus året om. "Läsandet är så viktigt för att våra barn ska bli empatiska, demokratiska medborgare", säger hon.

Fredrika skola i Västerbotten har utsetts till Årets bokväckare 2022. Här har eleverna gjort läsning till ett samtalsämne i byn och på det sättet skapat fler läsande förebilder – åt sig själva. Bland annat genom en smart pizzakupp.