Linköpings kommun river upp beslutet att alla skolelever ska ha en läsplatta eller dator. Beslutet motiveras med bland annat med den sjunkande läsförmågan bland svenska elever.

Nu är det slut på plattor eller datorer till alla Linköpings grundskoleelever. Skolorna ska få ökad möjlighet att själva fördela resurserna. Elias Aguirre (S), säger att digitaliseringen av skolan inte har bidragit till att göra läsförmågan bättre.

Elever tappar läsfärdighet under sommarlovet. I synnerhet drabbar det barn som redan har ett tufft utgångsläge. Men det går att stämma i bäcken visar forskare som följt projektet ”Läsa äger”.

Genom screening och riktad intensivträning arbetar lärarna på Sandvikskolan i Järfälla systematiskt med att höja elevernas läsförmåga. Till stor del genomför de nu insatserna inom klassens ram.

Leseresultatene blant norske 10-åringer er tilbake på 2006-nivå, viser resultatene fra PIRLS.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.

Den danske forsker bag Pirls mener, at dagens læseresultat er stærkt bekymrende, selvom de danske elever ikke har oplevet samme store læsedyk som i mange andre lande i kølvandet på corona.

Danske elever scorer det hidtil dårligste læseresultat i en stor international læseundersøgelse. Flere elever er blevet dårligere læsere, og deres læselyst skraber bunden. Folkeskolen har spurgt forskeren bag den danske del af Pirls-undersøgelsen om, hvad der er gået galt – og hvad der skal til.

Masser af skrivning og fokus på de allersvageste læsere er noget af det bedste, lærerne kan ty til for at gøre elever til bedre læsere, mener flere eksperter efter international læseundersøgelse.

Under förra veckan kom beskedet om att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats, enligt den internationella studien Pirls. Men någon som går emot strömmen är 9-åriga Sepenta Sarhadi från Eskilstuna som utsetts till årets läsfrämjare 2023 av Pascal Engmans stiftelse.

Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter. Det skriver NWT Ledarredaktion.