Nu har nya läroplanen, Lgr22, börjat gälla. Här förklarar Anna Westerholm på Skolverket tankarna bakom de fyra mest omfattande förändringarna.

Nästa vecka är alla elever tillbaka i skolan. De möter inte bara eventuellt en ny klass, ny lärare eller en ny skola – de kommer dessutom mötas av en ny läroplan.

Hundratusentals elever har återvänt till skolbänkarna. Och nu ska det satsas mer på undervisning, mindre på bedömning och enstaka misstag - allt enligt den nya läroplanen.

Den här terminen börjar en ny läroplan och nya kursplaner att gälla i grundskolan.Bland annat förändras betygskriterier och hur betyg ska bedömas. Hör Ann-Christin Hartman från Skolverket och läraren Mia Kempe om hur de nya kursplanerna kommer märkas i undervisningen.

Undervisningen om sex- och samlevnad byter namn till 'sexualitet, samtycke och relationer'. Enligt debattören och genusvetaren Nina Rung gynnar kunskap om bra kontra dåliga förhållanden de unga. "Det här påverkar eleverna på riktigt i resten av livet", säger hon

Vad innebär det att ”montera ned flumskolan och återinföra en kunskapsskola”? frågar sig ämnesläraren André Apt i en debattartikel.

Sorgligt nog har skolan i stor utsträckning blivit en plats där eleven ska visa vad denne kan och inte en plats för att lära sig, skriver Fredrik Sandström.

Den skoldebatt som nu förs sysslar inte med vad eleverna ska lära sig i skolan och vilka former för lärande som ska förekomma utan kretsar nära nog uteslutande kring frågor som rör skolans huvudmannaskap och ekonomi, skriver debattören Rolf Ekelund.

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen gäller den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.

De reviderade kursplanernas delar ligger utspridda och är svåra att överblicka. Läraren och skolutvecklaren Johan Alm har därför omformat layouten för att ge lärare översikt och verktyg för att få grepp om Lgr22.

I ett nytt förslag skärps kravet på daglig rörelse i läroplanen. Men hur det ska organiseras lämnas till skolorna att bestämma. "Lärarna har inte tid med ytterligare ett uppdrag", säger Lärarförbundets Maria Rönn, som kallar förslaget naivt.

I en debattartikel i DN ifrågasätter nu bland annat Maria Unenge Hallerbäck, forskare och barn- och ungdoms psykiatriker, varför vi accepterar ett skolsystem som gör att barn mår dåligt psykiskt och behöver hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin. "Jag skulle vilja att man från politiskt håll verkligen ställer krav på Skolverket" säger hon.