Grund- och gymnasieskolans läroplaner måste uppdateras så att livsfrågorna uppmärksammas, skriver biskop Fredrik Modéus, psykiatern Ullakarin Nyberg och professor Anders Rosengren.
Adventskalenderns plats i skolan behöver inte motiveras med att den påminner om något pedagogiskt ur läroplanens centrala innehåll eller betygskriterier, skriver svenskläraren Fredrik Sandström om Sveriges radios nya grepp.
Vem är jag om Sverige attackeras? En fråga som alla bör ställa sig anser Försvarsmakten och nu lanseras den digitala utbildningen ”Tillsammans är vi totalförsvaret” till skolor över hela landet.
På Angeredsgymnasiet har frågan om heder funnits på schemat i över två decennier. Shayan Faraj har gått på skolan och tror att den spelar en extra viktig roll i arbetet mot heder. "I segregerade områden tror jag att man möter på det svenska samhället mest i skolan", säger hon.
På fyra platser har ordet ”heder” lagts till i den svenska läroplanen inför höstterminen 2022. En skola som redan arbetat aktivt med hedersfrågan i över 20 år är Angeredsgymnasiet i Göteborg.
En kort bit in på första terminen med grundskolans nya läroplan Lgr22 är språkläraren, bloggaren och sommarprataren Sara Bruun försiktigt optimistisk – men slår samtidigt ner på vad hon kallar för ”skolverksfloskler”.
Läroplansproffset och musikläraren Alexandra Myllenberg förklarar skillnaden mellan Lgr11 och Lgr22. Friare didaktiskt handlingsutrymme är en av de förändringar hon lyfter fram. Liksom större möjlighet att göra en helhetsbedömning av en elev.
I Ryssland oroar sig föräldrar och lärare för den propaganda som de menar sprids i ryska skolor – i samband med kriget i Ukraina. Från och med den här terminen ska varje skolvecka inledas med en nyinrättad lektion om bland annat patriotism och traditionella värderingar.
Lgr 22 skulle göra det enklare för lärarna. Men en SO-lärare behöver titta på 20 olika ställen i läroplanen för att göra sitt jobb. "Lärarna kan inte göra det som Skolverket vill: Se helheten", säger skolutvecklaren Johan Alm som lusläst dokumentet.
Demokrati består inte bara av att rösta utan också av att väljarna har förmåga att bedöma olika alternativ. Den svenska läroplanen håller ur det perspektivet inte måttet, skriver Inger Enkvist på ledarplats.